Göteborgsposten – 29 juli 1867, sida 2

— Mobile Daily Advertiser tror sig kunna -försäkra, att de telegrafdepescher, som af -I drottning Victoria och fransmännens kejsare -afsändts till Seward, med begäran om att Ju1 arez skulle skona Maximilians lif, icke fram-kommit till honom, i följd af bristen på diPplomatiska förbindelser mellan Förenta Sta Alterna och Mexico. n Den officiela Wiener Abendpost offenttsliggör ete nytt intressant aktstycke ang. den mexicanska katastrofen, neml. en rapport från iden österrikiske gesandten i Mexico, baron Lago, till hofvet i Wien, daterad d. 31 Maj soch atsänd, kort efter det man fått visshet om kejsarens tilltångatagande. Af densamma Syines, att förutom den förut omnämnde pater t I Fischer, kejsarens biktfader, isynnerhet den I preussiske gesandten i Mexico, baron Magnus, sutörvat stort inflytande på Maximilian, och att dessa två män varit de, som öfvertalade den olycklige kejsaren att icke följa de franska Jupperna till Europa, utan qvarstanna i Mexico. Det heter i Lagos depesch ordagranni: Den k. preussiska ministerresidenten, hr Magjuus, till hvilken äfven det första telegrammet från kejsaren i Queretaro var riktadt (om att skynda honom till hjelp och bereda allt till ett försvar inför krigsrätten), hade på grund af sitt utomordentligt förtroliga förhållande till pater Fischer ofta rådfrågats af kejsaren i vigtiga statsangelägenheter. Det var isynnerhet Magnus, som i förening med general Marquez, pater Fischer, minister Lacunza och fl. a. ötvertalade kejsaren att icke lemna Mexico samtidigt med fransmännen. Baron Magnus var dessutom bland alla sina kolleger den ende, som tog till ordet för kejsarens expedition till Queretaro. Den österrikiske gesandten yttrar dernäst, att det under alla omständigheter skulle varit för honom kränkande att bli törbigången och tillbakasatt för baron Magnus, men att han nu beslutat lemna Mexico för att skyndsammast uppnå Queretaro och göra, hvad som stod i hans makt, tör den fångne kejsaren. Att hvarken han eller Magnus törmädde något uträtta, är tillräckligt kändt. Man skulle vara frestad att här spara en ny intrig af den preussiska politiken. Det läg naturligen i dennas intresse att städse harcellera Frankrike med den mexicanska frågan och samtidigt förekomma det fruktade närmandet mellan Frankrike och Österrike. Skulle verkligen den preussiske gesandten under denna beräkning öfvertalat Maximilian till dennes steg? Vedergällningen skall då i mer än ett fall drabba den preussiska politiken. Kännedomen härom skall mera närma än fjerma Frankrike och Österrike och ändtligen ofvertyga dem om, att de båda måste handla med kraft och gemensamt, för att göra slut på ett vedervärdigt intrigspel. Det sista mexicanska kejsardömets historia skall en gäng törtälja underliga ting. Bladet Browasville Ranchero meddelar några detaljer om förhandlingarne vid den otver kejsar Maximilian och hans båda generaler nedsatta krigsrätt. Fångarne förhördes hvar för sig. Alla tre förnekade krigsrättens kompetens. Maximilian var sängliggande. Under hans process, som var den sista i ordningen, fördes hans lörsvar al sennor Eulalio Ortega, hvilken uppbjöd allt för att visa, det Maximilian hvarken varit usurpator eller någonsin visat sig grym. Bdiktet af d. 3 Okt. 1865 (hvilket påbjöd, att hvarje juarist, som greps med vapen i hand, skulle skjutas) hade, yttrade han, utfärdats vid en tid, då man förmått Maximilian att tro, det Juarez lemnat det mexicanska området, och en al dei denna lag innehällna bestämmelser härrörde från den franske öfverbefälhafvarens penna. Krigsräten började sitt första förhör d. 13 Juni kl. 3 på morgonen och höll om attonen ett hemigv sammanträde, hvarefter domen föll samna natt. Ryktet om att exdiktatorn Santa Anna lifvit skjuten vederlägges nu. Han skall värtom ännu hållas i tängenskap af juaristeria i Campecheya, der han är rof för stora lilanden. Från Newyork meddelas i sammantang härmed, att den nordamerikanska regeingen skall hafva sändt fregatten Susqueiannah till Mex co, för att uttordra Santa inna (hvilken har amerikansk borgarerätt) öd eller lefvande och för att af Juarez uträfva afvön för hans fångenskap. Juarez har låtit skjuta inalles 10 af kejar Maximilians generaler, infödda mexicanare ästan alla. England har djupt blamerat sig återsen, och detta är en fläck, som väl svårligen kall kunna bortsköljas. bå nemligen det lef bekaut, att sultanen af Turkiet skulle beöka Paris och att han äfven låtit förstå, det an jemväl önskade göra en trip till London, kyndade britiska regeringen genast att injuda honom som Englands (märk!) gäsf Han