Göteborgsposten – 17 juli 1867, sida 2

Råttegångsoch Polissaker. Poliskammaren. Söndagen d. 7 d:s lät enkan Brita Maria Friberg, boende vid Mölndalsbro, i poliskamaren anmäla att henne blifvit samma dag genom inbrott frånstulen en betydlig mängd saker, bestående af gångkläder, linne, silfver och andra lösören till ett högst betydligt värde. Detta hade skett medan hustru Friberg jemte dottern bevistat gudstjensten i församlingens kyrka. Det berättades af några personer som under högmessan varit hemma, att de sett tvenne karlar och en qvinna, klädd i marbodrögt, springa öfver fältet från enkan Fribergs bostad. Qvinnan bar då ett stort knyte under armen. Då hustru Fribergs dotter Augusta efter gudstjenstens slut först hemkom, fann hon ett hänglås, med hvilken dörren till deras hem varit tillstangd, fränbrutet och alla byrålådor m. m. uppbrutna samt tomda. Man vieste ej det ringaste hvem som kunde ha begått stölden. Emellertid hände nägra dagar senare, att en fabriksflicka, som plockade smultron i Mölndalsbergen helt oförmodat i en med stenar öfvertäckt håla påträffade största delen af det stulna, hvilket der blifvit undangomdt. Hvart resten tagit vågen förblef dock alldeles obekant tills i Söndags vid fyratiden på e m. Augusta Friberg händelsevis kom att gå genom alleen. Hon märkte då en yngre qvinna klädd i, hvad hon med bestämdhet trodde sig kunna igenkänna, en sjal och en klädning som blifvit henne frånstulpa. Som hon hade ett märke på sjalen, yttrade hon xill den unga qvinnan, att hon tyckte det denna sjal var särdeles lik en som hon sjelf tappat och bad att få se då den. Det går gerna an, blef svaret, ty jag har köpt min i den och den boden. Det befanns emellertid, att detta var jungfru Fribergs egen sjal, hvadan icke heller något tvifvel gerna kunde finnas om att klädningen som jungfru F. med lika säkerhet trodde sig igenkänna som sin, äfven var hennes. Augusta Friberg lyckades inom kort att få tag i en poliskonstapel, hvilken tog den okända qvinnan i förvar. Hon uppgaf sig, då hon anlände i polisvakten, vara Anna Brita Johansson från Öxnevalla och sade sig ha erhållit de kläder hon dels hade på sig, dels bar med sig i ett knyte, till försäljning af en okänd qvinna. Denna uppgift har hon sedermera vidhållit. Litet senare på e. m. infann sig en yngre flicka, som uppgaf sig vara syster till den häktade, för att efterböra bvart systern tagit vägen. Hon uppgaf att hennes mor liksom systern och hon sjelf på senaste dagarne saknat bostad och legat ute i närbeten al Olivedal i fria luften. Hon tillsades att visa vägen till modren, hvilken också af spanande poliskonstapeln Jonsson anträffades, förstacken på en kulle i närheten af nyssnämnde egendom. Hon liksom den yngre dottern blef äfven tagna i förvar. — Hon uppgaf sitt namn vara Anna Jonasson, från Öxnevalla socken i Marks härad. Hon befann sig här för att söka arbete. Hennes man uppehåller sig i Marks hä: fad såsom arbetare. Vid den undersökning som igår företogs med alla tre de häktade, hvilka hvar för sig hördes, före kommo åtskilliga olikheter i deras uppgift om klä. dernas mottagande. Innan dessa omnämnas, må dock till hvad som blifvit berättadt angående hvad som jungfru Friberg omnamnt rörande inbrottet tilläggas att Anna Jonasson jemte sin yngre dot ter någon td förut af barmhertighet fått tillåtelse at om nätterna ligga å enkan Fribergs loge, dit er soffa blifvit utställd. Under denna tid hade förmod ligen Anna Jonasson tagit reda på förhållandena ho: enkan Friberg, för att sedan jemte de karlar, son synts springa öfver fälten utanför enkan F:s bostasamma Söndagsförmiddag som inbrottet begicks, kunn. forofva stölden hos sin välgörerska. Anna Brita Jobansdotter berättade att hon inga SNS ANVANDER ND TRE ARE DATE SDR PLN EIA ATTAN —