Göteborgsposten – 17 juli 1867, sida 1

—— De långa gallerier, som nu följa med kläden och sidentyger, filtar, mattor och schalar, och mycket mera som ej så noga kan specificeras, tyckas icke ega någon dragningskraft på publiken, åtminstone äro de alldeles solktomma. En och annan enslig vandrare har förirrat sig hit, men de flesta af de få personer som finnas här äro de som hafva uppsigten om hand. Och dock finnas häribland utmärkta saker, som väl förtjena uppmärksamhet, men det är den oändliga mängden af omvexlande föremål som gör att man håller sig mest till dem som smeka ögat och snart tröttnar vid de mera enformiga hvardagsartiklarne. Ensamheten och tystnaden i gångarne tyckas hafva gifvit anledning till några mer eller mindre lyckade spekulationsförsök. Åtminstone har en fabrikant låtit tillkännagifva, att hvar och en som tar profver af hans kläden blir arresterad. För all del låt oss då undvika att komma i frestelse, utan skyndom härifrån. Hvad som helt och hållet saknas i den engelska afdelningen äro de annars för hvarje land återkommande nationalkostymerna. Några uniformer är det enda som finnes uppsatt på dertill förfärdigade kroppar i naturlig storlek, men saknande ben. En perukmakare har ett vördnadsvärdt gubbhufvud med alnslångt silfverhvitt skägg. De engelska dockorna tyckas också utstyras med temligen öfverdådig prakt, men den raffinerade lyx som de franska förstå att utveckla, kunna dessa dock ej återgifva. Af trådrullar finnas hela pyramider och götiska tempel, som ser ganska egendomligt ut. Englands knifvar och saxar äro ju öfverallt våälkanda och gouterade, likaså de engelska synålarne, som här åtföljas af förstoringsglas, för att man må se huru fina och väl polerade de äro, så vid udden som vid ögat samt hvilket vackert brott de lemna. Redskaper och kärl af platina, hvaribland tvenne större kittlar för beredande af svalvelsyra, till resp. fyrti och sextitusen francs stycket, torde höra till sällsyntare materieluppsättningsämnen, och visas här att de kunna komma i fråga. De stora kemikalieoch mineraliesamlingar, som nu följa, innehålla troligen allt hvad man i den vägen kan begära, men vi lemna dem i sitt värde, som ej är så obetydligt, och likaså guttaperkaoch guldslageriarbetena med mera, som kommit in i denna afdelning, för att i stället gå och titta litet i kolonierna. Hvad som mest faller i ögonen är Indiens rika guldtyger och kashemirer, som fängsla, de förra med sin bländande prakt, de sednare med sina fina väfnader. En större samling skrin och schatuller tror jag vi tryggt kunna lemna för att i stället betrakta de helt och hållet genombrutna möblerna som visa ett utmärkt arbete. Kinesiska och japanska benoch porslinssaker hafva äfven hittat hit. Det är en importör i London som skyldrar såsom utställare. Tvenne höga vaser, fint skurna i elfenben, äro ett par mästerstycken i denna väg. Malta har en större utställning, hvarötver det låtit trycka särskild katalog, som det till på köpet gratis utdelar. Hvad det särdeles lagt an på tyckes vara diverse skulpturarbeten för byggnader och dekorationer, kolonner och pelare med blommor och figurer. Guldoch silfver-arbeten i filigrams samt bomull, silke och tyger finnes äfven rätt godt om. Från Mauritius finnes fina halmflätningar. Vid New Foundland och Nya Skottland luktar det fisk och tran. Alla koloniernas utställningar äro för öfrigt rika på naturprodukter, sädesoch fruktprofver, mineralier, blommor, insektsamlingar, uppstoppade djur o. dyl., som kunna gitva en föreställning om landets lokala egendomligheter. Det har så många gånger blifvit yttradt om expositionen att det är omöjligt att kunna se allt. En statistiker har roat sig med att uträkna huru mycken tid som skulle fordras till ett sådant ansträngande företag, och har. kommit till följande resultat. Detfinnes 45,000 utställare ungefär; om i medeltal fem minuter anslås för betraktandet af hvars och ens ar——LA4Z)9————X—.o..ov—— Asse