Göteborgsposten – 13 juli 1867, sida 1

visa, kunna de icke skada, om ej den till hvilken de äro ställda är beröfvad all karaktersstyrka. Om de deremot äro rättvisa, är deras värde oskattbart. I dessa få ord ligger en af vår tids djupaste sanningar fördold, en sanning, hvilken förr eller senare skall blitva erkänd äfven af dem, hvilka nu så gerna vilja instämma i anathemer mot de förb— tidninningarne. Om det funnes en person i verlden, hvilken egde i sin makt att på en gång förbjuda all tidningsutgifning, skulle man bäst få erfara hvilket stort och oersättligt behof dessa hvita och svarta pappersblad blifvit för menskligheten, dessa blad som då först uppnå sin bestämmelse, när de i ordets egentligaste mening kunna blifva oliveblad för folken. Ty den journalist som rätt känner sin höga uppgift har på sitt banr inskrifna orden: Frid och Försoning, icke som mången väl tänker: Strid och Söndring. Andtligen ha vi då fått sommar, så länge den räcker! Vid brunnsoch badorterna, der första terminens besökande i regn och storm vankat omkring, liknande präktiga modeller till bildstoder å Sorgens tempel, börjar det nu bli lifligt. Sorgemodellerna, hvilka för sina lidanden bättre sörtjent att kanoniseras än den erymme don Pedro Arbues, börja ruska upp sig, direktionen för nöjena träder i verksamhet och allting är godt och väl igen. Snart skola vi få se underverk, der har en lungsotspatient på Sveriges Madeira återskänkts till lifvet och dess sorg — nej fröjder, der kastar en f. d. krympling föraktligt bort sina kryckor, dem Grebbestads-gyttjan eller Helsans vatten gjort fullkomligt onödiga, der stannar man häpen framtör en god vän och bror, från hvilken man för några få veckor sedan skildes. Hvilken underbar förändring! Istället för den Sancho Pansa-artade figur, hvars hand man då hade det nöjet att icke kunna omfatta, hvars estomac företedde en slående likhet med ena jordklotshalfvan, står framför oss en smärt ynglingafigur, hvars vänligt framsträckta tass icke längre eger den ringaste likhet med en saftig Chateaubriand. Sådant kan endast Karlsbadervattnet och Bantings-kuren i skön förening åstadkomma! Så fort det börjar bli varmt, inser man genast klarligen huru välgörande en vattenledning i vår stad skulle vara. Att under de heta dagarne icke allenast den snygghet är rådande såväl inom hus som å gator och gårdar hvilken kan åstadkommas medelst sopqvasten, utan äfven den lika vigtiga som upp står derigenom att rännstenar och afloppstrummor dagligen sköljas med friskt vatten, är ett oundgängligt vilkor för ett samhälles sanitära välbefinnande. Funnes vattenledningen, vore detta helt säkert icke så svårt som nu att åstadkomma, men i alla händelser finnes ju i Göteborg alldeles ingen brist på vatten, hvadan vi i polisens benägna åtanka rekommendera alla de gator och gårdar der sådant icke iakttages. Det är nu länge sedan vi sågo den vanliga uppmaningen till omsorgsfull renhållning inryckt i stadens tidningar, en nppmaning hvilken dock minst en eller ett par gånger i månaden borde vara synlig. Vi ha i ett landsortsblad från Sundhetsnämnden i en af Sveriges mindre städer läst en dylik uppmaning, hvars slutstrof synes oss så väl stiliserad att vi göra oss ett nöje af att återge den: Då hvarje samhällsmedlem bör inse att såväl den enskildes som hela kommunens fördel och nytta i sanitärt hänseende åsyftas med denna påminnelse, förväntar Sundhetsnämnden att de mera upplyste bland stadens innevånare skynda att genom ett noggrannt fullgörande häraf föregå de öfrige med sitt exempel ; kommande i motsatt fall författningen att utan afseende till person genast tillämpas. Vi hoppas att denna humana men allvarliga admonition skall synas lika bra ihopkommen om vi också sqvallra om att den är utgifven i — Kalmar. Ahman-Pousetteska sällskapet som efter åtskilliga vedervärdigheter till lands och vatten, namneligen af den senare sorten, ändtligen i Måndags befanns komplett härstädes, kunde dock i följd af de betänkliga suiter den upprörande sjöresan med Orion åstadkommit hos några af sällskapets medlemmar icke börja sina föreställningar förr än igår. Sällskapet eger på sin repertoar flera äldre och nyare stycken, deribland Hamlet, hvari ryktet vill veta att vår publik möjligen skulle komma att beredas tillfälle till en konstnjutning, så stor, att Nya Teaterns scen, i dramatiskt hänseende, ännu aldrig dertill kunnat framvisa ett motstycke. Vi inhölja oss rörande denna punkt tillsvidare i förbehållsamhetens mantel, af innersta hjerta önskande, att vi snart måtte blifva i tillfälle att ordentligt prata ur skolan. Kungliga teaterns omtyckte komiker br Nyforss kommer att under loppet af nästa vecka gifva några gästroller, hvarmed början i morgon göres i det muntra tillfällighetsstyc ket ÅUnder utställningen. Kristina Nilsson bar genom sin glänsan de framgång i London satt svenska sångens rykte på tinnarne af konstens tempel, studenterna hoppas vi äfven skola lyckas att tjusa