Göteborgsposten – 8 juli 1867, sida 2

Article Image
landet, deras rättigheter, kan man komma och säga, att frihetens dag är i annalkande! — Tal. frågade, om det i betraktande häraf finnes valfrihet och tillade: Vi skola ej upphöra att af eder begära nödig frihet; vi skola aldrig äska den för ofta eller med för stor energi; patriotismen gör det till en pligt för oss, ty det är friheten, soin gjort Frankrike till hvad det är och utan hvilken det ej skulle vara någon stor nation. — Simon medgaf, att regeringen må uppställa kandidater; men fordrade likhet i detta fall. Sedan han bevisat, att kammarea ej eger initiativrätten, erinrade han att han 1848 bekämpat jakobismen, såsom han i dag går fram mot cesarismen. En röst: Hvad är cesarismen? Simon: Demokrati utan trihet, — Tal. uppdrog nu en rik tafla öfver den herrskande lyxen (till hvilken vi skola kanske återkomma). Men de enskilda följa endast regeringens föredöme, hvilken gjort ofantliga utgifter. Armåeen ständigt på krigsfot, det är krig. Rou her (statsministern) började med att vända sig mot ett at Picard hållet tal, i hvilket han sade sig se en verklig anklagelse mot regeringen. Hr Picard har sagt er, att sedan 1852 är den herrskande regimen fört:yck och tillintetgörelse af landets förmogenheter. Huru! Sedan 15 år befruktar vårt arbete landet, våra bemödanden ha varit riktade på dess väl. Detta skall ha varit vårt mål och resultat? Nej! Nej! Och jag rädes icke att säga, att historien skall giiva dementi åt detta påstående. Jules Favre. Vänta ni er Tacitus. Rouher förklarade, att regeringen städse haft för mål att förmedla friheten och skaffa regeringen aktning. Han erinrade om, att regeringen 1852 återställt ordningen. Alla folk, som för utställningens skull kommit till Frankrike, ha häpnat öfver Frankrikes storhet. Landet är ej förskräckt, utan förtroendefullt, och om det är väl beväpnadt, skall det länge bevara sin storhe och fredens fruktsamhet. I Englands hufvudstad göras storartade förberedelser till sultanens mottagande, i hvilket man vill inlägga en demonstration mot Ryssland, som spekulerar på storherrens utvisning ur Europa. Kommunalrådet 1 City uppbjuder alla sina kratter, arkitekter och dekoratörer, för att på det prydligaste smycka Guildhall till den bal, som skall gifvas till hans ära. Ej mindre verksam är man uti indiska ministeriet; men verksammast dock i Portsmouth, för att flottan må vid den blifvande revyen visa sig i sin fulla glans. Englands inkomster under innevarande års första qvartal visa en tillökning mot i fjor, eller 17,781,925 pund mot 17,463,664 pund förlidet år, och detta fastän affärsförhållandena varit de mest ogynnsamma. Från Rom skrifves d. 29 Juni: Under alla klockors klang, ett oafbrutet kanondunder från Castel San Angelo, tusendens lothymner egde i dag förm. 25 troshjeltars kanonisering som helgon rum i S:t Petri kyrka. Denna akt försiggicks at kanonisationsdekretets offentliga uppläsande tör alla härvarande biskopar och andliga; en storartad tystnad rådde härunder inom hela den stora vatikanska basilikan. Den h. sadren förrättade sjelf högmessan. Prakten i kyrkans smyckande öfverstiger alla föreställningar; det har kostat mycket penningar, men hon är öfverlastad med glitter och guld, så att Michel Angelos ädla, majestätiska arkitektur synes begrafven, qvätd under och af sidendraperier, mattor, brokad, lampor, vaxljus och taflor. — I Tisdags afton mottog påfven ej mindre än — 9,000 prester i en hög. Påfven har hållit till dem i sixtinska kapellet en ny allocution, i hvilken han på vanligt sätt utfar emot och angriper den moderna tidsandan och dess sträfvanden. Den starkt förbannande skriften är ej förtjent at att återgifvas i ett land, der man ej längre är bunden under töreställningen om päfvens otelbarhet och allvishet.

8 juli 1867, sida 2

Thumbnail