Göteborgsposten – 2 juli 1867, sida 2

arrestrummet, men der företogo de sig att sönderbryta en del af fönstergallret. Passagen blef emellertid nästan trång, så att endast pojken den gången kunde komma ut. De andra hade bättre tur i Onsdags, hvilket just ej är att undra på, ty arrestrummens dörrar äro långtifrån bastanta, och mesta svårigheten bestod i att inneha och väl dölja en knif. Att göra hålet tycktes ingalunda ha varit något herkules-arbete. Brist på litsmedel. Från ordföranden i Grimethons sockens i Halland kommunalnämnd har till kgs bfhde ingått en rapport, hvari anmäles, att bland torpare, backstugusittare och inhyseshjou uti socknen råder så stor brist på lifsmedel, att hemmansegarnes spanmålsförråder äro uttömda till den grad, att många knappast hafva råg för eget behof intill skörden, än mindre råg att afsätta. Allt arbete saknas för de arbetssökande, som i 100-tals måste bettla, och grödan ser mager ut. Landstingsmannaval förrättades d. 27 Juni i Karlstad, hvarvid utsågos till landstingsmän häradsh. F. F. Mzeechel och biskop Sundberg, samt till suppleanter hrr F. Clarholm och O. F. Ahlmark. — Till landstingsman för Laholms stad är utsedd kapt. Hagström samt till suppleant handl. Frummerin. — Grefve Arvid Posse har med 19 röster af 22 blifvit utsedd till landstingsman för Lunds stad. Kanonångbåten Ingegerd. Chefen, kapt. Fr. v. Otter, har från Stenvågen å nordvestra kusten af Norge rapporterat följande : D. 4 västl. Juni gingo vi till sjös från Aalesund till Storeggens fiskarbank. När Ingegerd hunnit omkr. 16 qvartmil från land, började hård vind och svår sjö från NO. Strax derefter syntes, omkr. 2 minuter till lovart, en båt drifvande til sjös. En brigg, som låg i närheten, gjorde försök att berga den, och det såg ut, som skulle hon lyckas. Kanonångbåten lade dock öfver på andra bogen, för att söka sträcka upp emot båten; men briggen hissade flagg i schau, hvarföre Ingegerds ångmaskin uppeldades så hastigt, som möjligt. Briggen höll ned till mötes och meddelade, att i den drifvande båten befunno sig 4 man, utan medel att berga sig. Utkikar sändes då till väders, och det lyckades dem att tre särskilda gånger få se båten, men den förlorades åter ur sigte, och sedan kanonångbåten två timmar fortsatt sökandet under tilltagande hård z-refvad märssegelskultje med växande svår sjö jemte regn och sjö-yr och det äfven börjat mörkoa, hvadan icke någon möjlighet fanns att lyekas, så återvände hon i hamn. Den nödställda båten lärer hafva varit från en 0 i skärgården och har sedermera icke hörts af. Regn och oväder fortfar derefter hela veckan, så att intet kunde göras. Pingstdagen bivistades gudstjensten ombord å Ingegerd af fem fiskarfartygs besättningar. Annandagen var det åter oväder, men den 11 mot aftonen blef det stillt, och Ingegerd utbogserade till sjös 8 svenska och 2 norska fiskarfartyg i två omgångar. När de 6 sista utkommit på flacket, började en laber vind från NO.; i machinen släcktes af och kanonångbåten lades under segel. Barometern stod ovanligt hög, och man väntade derföre vackert väder; men under natten drog sig vinden sydlig och barometern började åter att falla. Ingegerd gick upp bland fiskarfartygen och prejade dem. Påföljande dag mot middagstiden uppsprang, snart sagdt utan varning, en SV. storm med mycket svår sjö, som hastigt växte. Ingegerd hade just börjat minska segel, då fiskarfartyget Grefve Ehrensvärd meddelade, att båda dess båtar, med 12 man uti, vore nere i lä och icke kunde taga sig upp. Kanonångbåten eldade genast på och höll ned till de nödställda båtarna, som snart nåddes och togos på släp, hvarefter Ingegerd, under ånga och med så mycket segel hon kunde tåla, med båtarne på släp pressade upp till de andra fartygen. Båtarna vakade med möda när siskarsartyget Carl XV uppnåddes, hos hvilket den större båten tog sin tillflykt. Den andra var redan will hälf.en i marvatten, men att i den höga sjön taga den långs sidan på kanonångbåten för att berga folket, var omöjligt, hvadan endast återstod att, medelst tågändar om lifvet, hala den ene efter den andre af båtmanskapet ombord. Under detta arbete fick Ingegerd en brottsjö, hvarat en man tillhörande hennes egen besättning kastades i sjön, men räddades medelst en tägända. Sedan båtmanskapet sålunda bergats, lade Ingegerd bi tills stormen mot aftonen bedarrade, då hon med tillhjelp af ånga återkom till fiskarflottan. Med undantag af ett enda af dennas fartyg, hade alla de öfriga råkat i drift, och skulle ha lidit stora förluster a ankaren och tåg, om ej en stark N.O. ström varit dem till hjelp. Det manskap, som var i den vid fiskarfartyget Carl XV lemnade nodställda båten, blef der bergadt, men sjelfva båten, liksom den, hvars besättning blifvit tagen ombord på Ingegerd, måste kapas i drift. Först mot aftonen blefs det möjligt att, medelst båt från ett annat fartyg, som låg under segel, bringa det bergade folket ombord på det fiskarfartyg det tillhörde, nemligen Grefve Ehrensvärd. En man, som under bergandet och släpandet genom vattnet fått sitt bröst skadadt, lemnades dock på Ingegerd och landsattes följande dag i Aalesund. På vägen till Aalesund stoppades 7 timmar å en ankarsättning i hafsbandet, för att vara till hands och undsätta fiskrarna i händelse af behof; och vå fiskarfartyg togos på släp och infördes i hamn, hvarefter Ingegerd genast återvände till sjös, till ett annat fiskställe under en af de yttre öarna, för att vara tillreds. Till följe af det nästan oafbrutet hårda vädret, togo de flesta fiskarfartygen slutligen sin tillflykt till