Göteborgsposten – 21 juni 1867, sida 2

klockan tolf, kom ett barn mellan tio och tolf år, som gick förbi på gatan, för att helsa god morgon på låssmeden. Det var Desir6 Poucet, pojken som på Kalifornien så frikostigt delade sin ost med den lilla Isabelle Tournaire. Han önskade låssmeden en god morgon och helsade sedan med vördnad på Leonard, hvars hågkomst var ärofullt inristadt i hans minne. Låssmeden, som tyckte rätt mycket em detta barn, som han gerna hade tagit till lärling, om icke hans hustru satt sig deremot, frågade honom hvad han nu hade för sig. — Min patron börjar sin resa till landsorten, min herre, och jag skall följa med houom. — Hvad gör din patron då? frågade Leonard betraktande pojken hvars förståndiga ansigte öfverraskade honom. — Han är artist, min herre. Det är markis Asperginos. Hela verlden känner honom. — Det var ett fint namn, sade låssmeden i det han hängde öfver axeln den lilla läderkartongen som innehöll hans verktyg. — Det är ett tillnamn, som man har gifvit honom emedan han är så lång och smal, och emedan han alltid bär markiskostym. Efter att hafva vexlat ännu några obetydliga ord med Galichon tog barnet afsked af honom. — Farväl, herr Leonard, tillade han då han gick. ZY NV