Göteborgsposten – 21 juni 1867, sida 2

Denna aflägsnade sig icke förr än allt var i ordning. Hon lemnade den sjuke flyttad i en god säng och försedd med allt hvaraf han var i behof, åtminstone för ögonblicket. XL. Leonards kammare. Såsom vår gamle bekante, Firmin Blaizzot, hade sagt höll Bruno Galichon en liten butik för låssmide på gatan Montmartre. Dagen efter hans återkomst från Rambouillet, på Söndagen följaktligen, inträdde Leonard Dourbans i Galichons butik. — Gumman min är utgången, sade Bruno, seende att Leonard tittade sig omkring; ni kan tala utan fruktan, emedan ni tänker som jag att man aldrig skall meddela kjortlar hemligheter. — Är det färdigt? frågade guldarbetaren. — Ja, svarade den andra visande honom jernsprintar, skrufvar och reglar af samma slag som de, hvilka Blaizzot hade beskrifvit för sina medbrottslingar. Jag garanterar er att allt skall gå bra nu. — Kan ni komma för utt sätta fast dem? — Låt mig blott stänga butiken så är jag till er tjenst. Medan han tillstängde sina innanluckor, på hvilka man läste i stora bokstäfver: Stängdt Sön-och helgdagar från