Göteborgsposten – 17 juni 1867, sida 2

Staphanikronan, som emellertid tagits från konunger icke riktigt på kejsarinuans hufvud (ty hon är icke såsom t. ex Maria Theresia var, regerande drottning, utan hölls af grefve Andrassy och primas gemensam en stund öfver hennes högra skuldra, hvarefter kro nan åter sattes på konungen. Med spira och riks äpple satte kej arinnan sig derefter bredvid konun gen på tronen, hvarefter primas under salut och klock ringning istämde Tedeum. Sedan alla kröningsin signierna åter fråntagits kejsarinnan, för en kort stunt lemnats tillbaka till konungen och d refter lagts pi hyendet, knäböjde majestäterna och credo uppstämdes Den nu med huskronan betäckta kejsarinnan ocl konungen bojde kad for primas, kysste de framräckt patena och gafvo som offer tvenne guldmynt. hvilk: de lade på en guldtallrick Erkebiskopen a! Kaloser berörde derefter de båda majestäterna, som nu emot: togo nattvarden och ester många ceremonier begäfv. sig omedelbart efter bögmessans slut till fots i stvi procession till garnisonskyrkan i Ofen. Under det den nykrönte konungen der efter gam: malt bruk gaf de nyutnämnda riddarne af Gyllene Sporren riddarslaget och finansministern Lonyay utströdde guldoch silfvermynt bland det derutanför väntande folket, sökte största delen af diplomaterna med snaraste komma öfver floden till Kröningsplatsen i Pesth. Det från Ofen öfver kedjebryggan passerade kröningstäget begaf sig först till prestgårdsplatsen. Pesth, der LEdstribunen var smakfullt upprättad, neml. den ställning, på hvilken den nykronte konungen skulle besvärja författningen. Alla kringliggande hus voro ända upp på taken besatta med menniskor, som ville åse edens afgifvande. Omkring kl. 11 närmade sig det lysande tåget, och i detsamma helsades, innan konungen sjelf syntes till, några män med höga eljenrop från folket, de voro de till häst sittande ministerpresidenten grefve Andrassy och hr v. Beust, som var klädd i full statsuniform och tackade för lefveropen i det han upprepade gånger bugande åt alla håll aftog hatten. Han tycktes se rätt belåten ut och kande på denna festdag med tillfredsställelse säga, att det svåra försoningaverket, på hvilket så många statsmän fåfängt arbetat, genom hans skickliga hand, hans ibärdighet och fasthet bragts till stånd; att kejsarens önskun uppfyllts och att folkets jubel äfven var ett erkännande af hans framgång. Äfven Frans Liszt, som man i andlig drägt igenkäude bland åskådarne, erboll några helsningsrop. Dånande allmänna eljenrop förkunnade konungens ankomst. Utstyrd i krona och kröningsmantel, steg H. M:t af den ståtliga kröningshingsten och begaf sig till edstribunen, der primas, presterskapet, ministrarne och andra höga statsembetemän väntade honom. Primas föreläste konungen under ljudlös tystnad edsformuläret, och konungen eftersade det tydligt och eftertryckligt med ansigtet vänds åt kyrkan och högra handens edsfinger upplyftadt. Då han uttalade de orden, att han ville upprätthålla landets rättigheter, dess oberoende och integritet okränkta, utbröt folket i stormande eljenrop. Under massans obeskrifliga jubel besteg konungen derefter åter sin kröningshäst och begaf sig med hela tåget på väg till den s. k. -eroningskullen, bildad af jord och sten från alla konungarikets länder. Jag måste till mitt nästa bref uppskjuta beskrifningen öfver det stora, verkligen lysande, med nästan sagolik prakt utstyrda kröningstäget. Nu blott några ord om den sista akten i den historiska ceremonien. Under det hela tåget uppställde sig randtomkring kroningskullen, gaf konungen plötsligt sin häst sporrarne och sprängde ensam i fullt galopp uppför kullen, drog der S:t Stephani svärd ur skidan och gjorde åt alla fyra väderstrecken de traditionela korshuggen, hvarvid han skickligt och raskt vände hasten. Salut, kanondunder och klockringning beledsagade denna handling, efter hvilken konungen under högt skallande eljens åter sprängde ned från kullen och vände, följd af hela tåget, öfver kegjebryggan tillbaka till borgen i Ofen. Der var kröningsmåltiden redan serverad. Båda majestätorna togo plats vid bordet med kronorna på hufvudet, utan att dock smaka på de kringbjudna rätterna, Grefvo Andrassy gjot vattnet till handtvagningen öfver do kongl. händerna, furst-primas framackte bandduken. Förutom dessa deltogo endast nåzro höga andliga och stordignitärer taffeln. Från äktarne följdes ceremonien af medlemmar ur den cejserl. familjen, palatsdamer och diplomatiska kåren. Konungen utbragte med orden Eljen a haza! ett lefve täderneslandet! Efter slutad taffel infann sig den af riksdagen ill kronans beledsagande afskickade deputation, återog kröningsinsignierna och förde dem, åtföljda af -ronbevararne, till Mathiaskyrkans kapell, som är dstämdt att förvara dem. Från Amerika ha anländt till Europa n amerikansk erkebiskop och tre biskopar, tadda på väg till Rom; den förre medför till äfven såsom skänk från amerikanska katolier en silfvermodell af yachten Henrietta, som ann. priset vid den atlantiska kappseglingen. Partygets last utgöres af — 30,000 dollars i uld. I den nordslesvigska frågan akrifves till Köln. Zeit. från Paris, att det är ett oveersägligt faktum, att kejsar Napoleon peronligen och enskilt vändt sig till konungen f Preussen angående utförandet af pragerfreens art. V, och äfvenledes att förhandlingar erom egt rum mellan gretve Bismarck och anske utrikesministern Moustier. Under essa förhandlingar skall Bismarck icke hafva nderlätit att som ersättning för eftergifter än Preussens sina i nordslesvigska frågan odra motsvarande eftergifter i Sydtyskland Frankrikes sida, genom att låta det, som er gjorts, vara gjordt. AA — INalaena ceu,