Göteborgsposten – 17 juni 1867, sida 2

och om en timme, om en halftimme till och med skall de vara för sent, tillade han i det han såg på sitt ur. — Kan jag fråga hvarom det handlar? frågade den unga flickan. — Ja bevars, svarade han efter att hafva kastat ett öga på sängen för att väl öfvertyga sig om den djupa dvala, hvari Tournaire låg försänkt; det är till och med nödvändigt att ni vet det, ty ni skall kanhända kunna hjelpa mig att rädda dessa stackars menniskor. — Hvad kan jag göra? utropade den unga flickan. — Jag är bokmäklare; en af mina kunder, en rik utländsk amatör som just i afton reser till Ryssland, har uppdragit mig att för att komplettera ett arbete köpa en viss latinsk bok, som befinner sig i herr Tournaires ägo och som den stackars mannen gerna skulle ha lemnat för tjugo sous. Jag har så väl lagt ut saken för min kund och han har sått en sådan vurm för denna bok att han, då han nu är i begrepp att resa, uppdragit mig att köpa den till hvarje pris och har gifvit mig fullmakt att gå ända till tr: tusen francs ... och se här summan komplett i goda bankens sedlar, tillade han visande dem. — 0! hvilken lycka! utropade den unga flickan klappande händerna af glädje, så är ändtligen det stackars folket räddadt.