Göteborgsposten – 15 juni 1867, sida 5

Träden som helsovårdaro. På intet ställe verkar det gröna mer välgörande för ögat, mera uppfriskande för själen än i närheten af hus och bostäder inuti stäuerna. Men beklagligen sorokas ständigt i det inre al städerna dessa Jyra och few våningars hyreskaserner, hvilka äfven inkräkta allt mer och mer utaf landets område på bekostnad af de lifsluft utandande gräsmattorna, trädgårdarne och träden. Derigenom blifva städerna, isynnerhet de stora och stort tillvexaude, med hvarje dag ohelsosammare, så att de tillochmed icke kunna lemna drickbart vatten. De giftiga brunnarnes antal tilltager också ständigt i Berlin, Dresden och Wien, äfvensom den giftuppiyllda iuften inom de smala gatorna och kringbyggda gärdarne. Polis och innevanare klaga deröfver och försöka åtskilliga medel deremot, men det enda verksamma vore att träda upp emot den herrskande luften att for-zora trädplanteringar och trädgårdar. Ty tråden äro mera än någonting annat en hufvudorsak till torr mark och frisk lust. De förtära den kolsyra, som menniskor och djur utandas, och andas i stället syre, lifslust. ur sina gröna blad. Dessutom draga de med sina rötter de beståndsdelar ur jorden, hvilka förgifta icke blott denna, utan isynnerhet vattnet. Och huru skön och angenäm är icke deras skugga om sommaren? Hu:u intagande ligga icke tusende villor i London inbäddade bland träd och blommor; i London, hvarest dessutom hundratals Csantliga blomsterdoftande parkur och trädgårdar, tillsammans etörte än hela Berlin, sträcka sig milsvidt emellan husradernal Engelsmän och holländare hafva isynnerhet i städerna bibehållit och utbildat den gamla trädkulturen, och ä:o också friskare än alla andra folk, Tillochmed det hollåudska Batavia, sorr en af de mest osunda ståder, är i de delar, hvarest träd äro planterade längs gatorna, fritt från de febrar och farsoter, som förut der härjade; och hvilken välsignelse, planterandet af träd kan medio:a, har vyligen visat sig tillochmed i Orienten genom koleraus korta varaktighet i Alexandria, hvarest den för 25 år sedan, ai inga träd der funnos, nästan ständigt rasade. De flesta byar och små städer i östliga och sydliga Ryssland, som lemna de bästa soldaterna och utmärka sig genom en frisk och stark befolkning, ligga pittoresku till hälften dolda emellan skogar sch trädgårdar. I Frankrike finnas al.tifrån gamla barbariska tider långa, kala trädlösa landsträckor. Folket der är fattigt, sjukligt och smaväxt, träådgärdarne, åkrarne och fälten, lemna magra, halft sortorkade skördar I städerna och isynnerhet i Paris har man åter börjat att fästa uppmärksamhet vid vigten af träl och deras vårdande, och hvad också Labienus kan halva att säga emot Cesar, så är och förblir dock alltid Paris förskönande och förbättrande en af imperatorns största förtjenster, Ilyarochen känner till Tuilerierna, Luxembourg, Champs Elyses och Boulognerskogen, och vet kanske af cgen erfarenhet huru uppfriskande det är att sla sig ner der och njuda af den helsosamma luften. Tillochmed kasserna vid boulevarden kunna bjuda på luft och skugga under almarne, äfven om de ofia se helt magra och stympade ut. En engelsman, som gjorde sig lustig öfver deras utseende fick till svar af gargonen: Cust vrai, mais apres tvut ce sont des arbres?. Det är dock träd! Sjelfva den fulaste stubbe är en sk.tt, om don endast ånnu bär blad. Väl beter det: Ju mer msn hugger ut skogarne ju mera mark vinner man för odling, men, när det odlade fältet nödgas umbära de regnsamlande och stormskyddande skogarnes närhet, torkar det ut och blir med tiden en öken. De nordtyska slätterna gå denna förödelse vill mötes, ty träd