Göteborgsposten – 5 juni 1867, sida 1

Parisiska Rattsidor) af Alfred de hröhat och Octave Fere. Öfvers. Van vid den gamla tjenarinnans omsorger, som i honom alltid såg den lilla gossen som hon uppfostrat, begagnade den nykomne, som var ingen annan än Leonard Dorbong, guldarbetaren, ett ögonblick då hon hemtade andan och sade till henne: — Huru mår min mor? — Bra, Gudskelof. — Och Marselle? — Hvad helsan beträffar mår din syster också bra, men hufvudet är alltid i samma tillstånd. Ack hvad fru grefvinnan skall bli lycklig öfver din ankomst. Ännu nyss på stunden talade vi om dig. — Mathurine! sade med höjdt finger Leonard, som hade rynkat ögonbrynen vid ordet grefvinnan. — Ah, det är sannt, förlåt, utropade domestiken; det är i glädjen af att återse dig. Jag försäkrar dig att jag aldrig, aldrig kallar frun annat än fru Gauthier, till och med då vi äro för oss sjelfva. 7) Forts. fr. N:o 128.