Från Utlandet. Hvad är orsaken, förevänningen, eller om man så vill tillfället, till den emigration af turstar, som nu strömmar till Paris? — spörjer en fransk tidning. Det är verldsutställningen. Men sjelfva verldsutställningen, hvad är väl den, om icke ett slags stor butik, der alla yrkens, ifrån de lägsta till de högsta, produkter äro i ordning uppställda. Hvad betyder det? Hvad! Alla dessa det militära Europas plymagerade suveräner lemna sina hof, sina hufvudstäder, den ofta mödosamma regeringen öfver sina stater, för att komma och se, huru strumpor väfvas, hattar filtas, och för att taga i närmare betraktande, buru en sinnrik maskin, som ersätter menniskans hand och förstånd, omsorgsfullt inslår chokoladkakor i papper. Så nar då industrien, denna slaf från fordomtima, som så länge ansetts behäftad med fläcken att vara af ofrälse natur och hvars vidröring kom ädlingarne att rynka på näsan, — industrien har således blifvit en statsaffär; den högre politiken har bemäktigat sig densamma; den är för några månader ötvervägande föremål för Europas uppmärksamhet; de mäktigaste suveräner komma att inför den böja sina epåletter och plymer, och de asiatiska monarkerna, i sin ordning gripna af en nyfikenhet som ingen af deras företrädare ännu kännt, lösrycka sig ur sina harems vällustiga sysslolösbet, för att komma och beundra dessa