Göteborgsposten – 23 maj 1867, sida 1

— — — 8 snärmare påseende den mindre behagliga taflan af idel sopbackar, hvartill den uteslutande tyckes begagnas. Men vi stiga i land för att taga expositionen i ögonsigte. Denna är indelad i tre partier. Den första innefattar kreatur och dess skötsel, den andra åkerbruksredskap och den tredje sådd och planteringar. Utåt stranden finna vi först diverse inrättningar för sandoch vattenuppfordring, och sedan hatva vi dels på fria fältet dels under uppförda skjul i långa rader alla dessa olika plogar och harsvar, tröskverk och slagor, hackelse-, skärnings-, sädesrensnings, linhäcklings-, smörtjernings-, drufpressningso. 8. v. maskiner, i alla upptänkliga brancher, som endast en veritabel landtbrukare förstår att till sitt ula värde uppskatta. Säkert är att i riklig mångtald finnas de representerade och att man endast behötver komma hit och välja för att kunna tillfredsställa sina önskningar och behof i denna väg. De långa stallbyggnaderna upptaga f. n. ett stort antal oxar, kor och kaltvar, brokiga, randiga, fläckiga, med och utan horn, stora och små om hvartannat. Att döma af katalogen skall nemligen utställningen här ske periodvis och hvarje fjortonde dag skall ombyte ske, så att det undan för undan blir får och svin, hästar, hundar, åsnor och fjäderfä, som komma i turen. Två gånger i månaden ega offentliga lörsäljningar rum, då hugade spekulanter äga tillfalle att förse sig. Ön, som på båda sidor medelst broar är förenad med fastlandet, har mellan dessa en hufvudgata der det tyckes vara meningen att arrangera sådane fter, som äro transmännens törtjusning. Längs båda sidorna äro nemligen baracker upplörda, innefattande en mängd lokaler afsedda till uthyrning, ehuru endast en och annan f. n. är upptagen at vinhandlare och restauranter, som naturligtvis i första rummet måste finnas. Lokalerna äro alla så inrättade att den ena delen är högre belägen än den andra för att kunna begagnas som scen, vare sig för representationer eller förevisningar af Åunderverk?, och snart får man väl se en hel massa af kringvandrande vaaltimbangues, lindansare, jonglörer och andra artister, slå sig ned här för att med öfriga oxar, tår och svin rivalisera om den tillströmmande publikens uppmärksamhet. Det tyckes också skola fordras några dylika lockmedel för att tå hit besökande; för närvarande åro de ganska fåtaliga, enär de flesta föredraga Marstältets mera omvexlande märkvärdigheter. På andra sidan om den nämnde baracken utbreder sig nu tredje afdelningen, expermentalfälten, förut några parkanläggningar, derefter stora fält för profplöjning, och der så gudbarne och rota, vända på de uppkastade jordtorfvorna och slå sina kloka hutvuden tillsammans. Slutligen komma några reserverade tält, som naturligtvis ej få beträdas, der rofvor och potäter, rödbetor och morötter, siverse sädesslag o. dyl. blitvit sådde och planterade för att inom kort visa huru de växa pp och mogna till skörd. Med allt detta erbjuder den ej just så illa ön en temligen vidsträckt promenad, och vär bär och der eleganta törfriskningsställen, som för närvarande äro under inredning, hinla blitva färdiga, kan man rätt angenämt der illbringa sin dag och efter vandringen kring krar och fält från balkongerna njuta af utsigen otver det herrliga landskapet. Men vi återvända med vär svan till stalen och få under vägen roa oss med att längs tränderna beskåda badande hästar, hundar ch barn som i de gyttjiga vågorna, svalka ina lekamena, — och dermed sluta vi för i ag vår färd. Gregorius.