Göteborgsposten – 20 maj 1867, sida 1

—Å—————— —.k — kens natur sluter sig äfven en mer eller mindre sjelfständig verksamhet på flera vetenskapliga områden. Att den anda i hvilken sällskapet verkar bör trambringa goda frukter i väckande at intresse för sann upplysning och i utbildning för det sjelfständigare själslif, som möter den till akademien afgående ynglingen, är helt naturligt, och ett sådant glädjande resultat skall äfven i allt vidsträcktare mån ha vunnits under de tio år som sällskapet existerat. Sällskapets högtidsdag som i Lördags firades med större testlighet, än hittills varit öfligt, lemnade härpå ett vackert bevis. Utom sekreterarens väl genomförda årsberättelse höllos af tvenne föreningens ledamöter öfver sjelfvalda ämnen föredrag, hvilka förrådde en redan uppnådd icke obetydlig tärdighet i for. mens behandling och en allvarlig sträfvan etter reda i begrepp och tankegång. Af en dubbelqvartett ur elem.-läroverkets sångkör utfördes åtskilliga sånger på ett så utmärkt sätt, att man måste erkänna det man icke ofta härstädes hör bättre prestationer i denna väg. Det synes således som skulle man kunna anknyta de största förhoppningar vid dessa unga sångare. De åhörare som infunnit sig voro så talrika, att den rymliga solennitetssalen nätt och jemt rymde dem. Största antalet utgjordes al yngre damer, hvilka alla syntes ytterst entusiastiska öfver denna de adertons högtidsdag, så lyckad såsom sesttillställning och forebådande en så vacker framtid. I Göteborgs Sparbank har under förflutna veckan insatts i 238 poster 12,272 rdr 25 öre och uttagits i 220 d:o 19,596 rdr 10 öre. Konungens trontal, hvilket utmärker sig för en färglöshet, vi skulle vara frestade att säga matthet, hvartill svenska folket helt säkert aldrig hört något motsvarande, erhåller i Aftonbladet en vältörtjent kritik, hvari det bl. a. yttras följande, som helt säkert ta af våra läsare skola tveka att underskrifva: Icke et ord förefinnes i detta tal om den vigtiga frågan rörande försvarsväsendet, som i så väsentlig mån tagit riksdagens uppmärksamhet i anspråk och i afseende å hvilken en skrifvelse till K. M:t blifvit besluten. Icke ett ord förekommer rörande den politiska ställningen i Europa, icke ett enda uttryck af tillfredsställelse deröfver, att de skockade krigsmolnen åter, åtminstone för ögonblicket, skingrats. Den afsägelse at all politik i förhållande vill utlandet, som framkom i troutalet vid riksdagens börJan, synes vara så fullständig, att det icke en gäng ansetts lämpligt att, efter vanligheten, förklara, det K. M:ts regering befinner sig i vänskapligt förhållande till andia makter. En forsåkran härom skulle ju indirekt innebära en antydning om en sjelfständig poliuk, en antyuning om ati ew annat förhållande skulle kunnat tänkas, och den har fördenskull sormodligen blifvit utstruken. Detta innehållslösa trontal är i sanning cn ganska trogen bild af vår nuvarande minister, Den saknar, äfven den, hvarje innebåll; den har för närvarande intet program, ingen ledande princip. Att den icke har den ringaste ullstymmelse till en yttre politik, är allom bekant; men den eger icke heller någon politik i fråga om det inre, såsom bland annat den besynnerliga och innehållslösa resolutionen å petitionerna rörande kommunala rösträtten i städerna utvisar. Sedan friherre Gripenstedt är borta, finnes icke inom regeringen någon framstående parlamentarisk talent, någon personlighet med energi och politiskt mod. Största delen af ministerens medlemmar ha alldeles bruten helsa och utslitna krafter; det enda, som under denna riksdag kuniat sammanhålla densamma, har varit den genom representationsreformen förvärfvade populariteten. Men en minister sammanhålles icke i längden genom minnet af något framfaret; dertill fordras i stället en princip för det närvarande, ett mål för framtiden; dertill furdras ock personligheter, som verkligen äro ledande. Ministerens svaghet i förhållande till det parlamentariska lii som uivecklat sig inom kamrarne, har framträdt i så klar dag, att till och med ministerens högljuddaste lofprisare inom kamrarne i ögonblick af öppenhjertighet måst erkänna, att ett af denna riksdags i4sultater varit, att ministeren blifvit vagd på en våg och befunnen alltför lätt? och att det blir omöjligt för regeringsmakten att möta en kommaude riksdag, utan att portföljerna handhafvas af män, som representera principer och som i fråga om dessa kunna gripa initiativet och på den parlamentariska vägen göra sig gällande. Uddevalla-Herrljunga-jernbanan öppnades, såsom förut omnämndt, sistl. fredag d. , : N 3 9.8 17 dia Kl Q nå marennan afoiok fasttågmat från