Göteborgsposten – 17 maj 1867, sida 2

eder en god dag och ber er tusen gånger om förlåtelso att jag stör er. — Hvad vill ni, min herre? frågade Simon, — Jag går att säga er det, min herre, svarade den andre, — emedan min princip i affärer är att gå rakt på saken. Jag drifver en liten handel med böcker och jag känner goda amatörer. När de hafva något defekt arbete, ger jag mig af på jagt för att finna den del som fattas. Jag har genom en af mina medbröder erfarit, att ni lär hafva tredje delen af en mycket sällsynt upplaga af Marbodus om ädelstenarne. Jag vill köpa den af eder för ett lämpligt pris; ty jag är en honnett man, jag, och jag är rättvis mot den ena som mot den andra. För hur myoket vill ni sälja mig er volum? — Jag har ingen bok att sälja svarade bokhållaren. — Min medbroder har emellertid -— — Huru kallade ni honom? — Jag påminner mig icko mera hans namn, men han har försäkrat mig — — — Han har misstagit sig. — Simon, mumlade Denise, hör åtminstone efter det pris man vill gifva dig derför. Till huru mycket uppskattar ni då denna volym? frågade hon underhandlaren. — En konkurrent skulle bjuda er tio francs, svarade denne, som synbarligen förställde sin röst och sitt sätt. — Det ges folk som icke har något samvete. Jag skulle icke kunna bedraga de personer som gifva mig sitt förtroende; jag skall räkna upp åt er fem hundra francs för denna volym. (Forts.)