Göteborgsposten – 11 maj 1867, sida 2

Fran Utlandet. Återigen flyta fredsryktena otvanpå. De ljufvaste harmoni skall råda på konferenser Man är fullständigt ense — så när som i e punkt, men äfven den, säger man tillitsfull skall bli ordnad. Ja, de äkta sangvinici mens att konferensen redan såsom i dag skall bl lupplöst efter lyckligt och väl uträttadt ärende Luxemburg blir holländskt, preussarne utrym ma fästningen och storhertigdömet neutralise ras under stormakternas garanti. Så berättfredsdufvorna från den engelska hufvudstaden ehuru det icke är godt att säga, hvad son häraf är faktiskt och öfverensstämmande mec Åssanningen. Det enda vi ännu med full säkerhet kän na från konferensen är, att de fem stormak terna, Belgien, Holland och Italien voro re presenterade å dess första sammanträde förl Tisdag. Luxemburg hade skickat tvenne fullmäktige till konferensen. Man gat sig genast i färd med behandlingen af garan tifrägan, hvilken man beslöt att lägga till grund för förhandlingarne. Härigenom uppstod dock genast en paus i dessa, emedan fullmäktige icke egde i detta tall nödiga instruktioner. Man hoppades dock att dessa skulle ingå till Thorsdagen, då konferensen verkligen höll sitt andra sammanträde. Om detta se dagens telegrammer! Redan i Tisdags gat England tillkänna vissa betänkligheter mot atgifvande af den begärda garantien. Dock vill det synas, som att det sedan gitvit med sig, eftersom Times, som har sina försänkningar hos den nuvarande ministören, förordar dess deltagande i en kollektiv garanti. Man kan desto snarare draga denna slutsats, som utrikesministern lord Stanley i förgår hade enskilda pourparlers med makternas gesandter i utri kesministoriet, på det enighet måtte uppnås töre konferensens sammanträde såsom i gär. En annan uppgift säger dock, att Englands ombud ej vill afgitva något garantilöfte, förrän parlamentet uttalat sig i denna fråga. Interpellation rörande densamma har väckts, och man väntade att saken skulle 1orhandlas i parlamentet såsom i går, så att konferensen i dag skulle kunna besluta i afseende på denna vigtiga punkt. Men det kan väl vara både möjligt och sannolikt, att äfven andra tvistepunkter skola uppstå. Man tror neml., att Preussen skall fordra, det Luxemburg fortfarande qvarstannar i tyska tullföreningen, hvilket Frankrike skall bestämdt motsätta sig, emedan det lilla landets neutralisering derigenom icke blir verklig. Berlins arbetareförening har hållit ett sammanträde, hvarå efter en längre debatt antogs en adress till franska folket, hvilken andades redshärlek och broderlighet. andra sidan är i Frankrike ett fredsparti mycket verksamt, lör att stämma opini)nen emot ett krig; men det möter starkt notständ i den öfriga pressen, som anser denna redsagitation mera välment än praktisk. Berlins arbetarcförening har äfven antasit en petition till deputerade kammaren, i vilken begärdes, att denna skulle afslå den M nordtyska förbundets riksdag antagna törundssattning, hvilken sanktionerar Tysklands lelning, väsentligt inskränker 25 millioner reussares törtattningsenliga rättigheter och enom förbud mot betalning at riksdagsarvode örvrängor den demokratiska karakteren i den llmänna, jomnlika och omedelbara valrätten— Deputerade kammaren har likväl varit nog lind att med 226 röster mot 91 antaga det ordtyska förbundets författning, hvarigenom en preussiska landtdagens beogenhet i så etydlig mån inskränkts, att den icke längre r något annat än en skugga. Vi ha i går efter telegram så utförligt tergifvit Köln. Zeit:s sista uttalande om reussens uppträdande i den nordslesvigska ågan, att det ej torde vara någon anledning tt fullständigt meddela detsamma baek må