Göteborgsposten – 11 maj 1867, sida 2

ömklig undanflykt är det icke att säga, at ingen viss tid är bestämd för omröstningen Man kommer härvid att tänka på anekdoten om juden, som fått lust till en vacker häst, hvilken tillhörde en officer. Officeren sade, att han icke ville sälja hästen, men skulle , skänka honom den, om juden ville mottaga tre duktiga rapp på en onämnbar kroppsdel. Juden gick in härpå och lät gifva sig ett skriftligt intyg på, att officeren skulle ge honom tre slag och derefter utlemna hästen. Offleeren gaf honom två duktiga rapp och gick derester leende sin väg. Den stackars narrade juden ropade förgäfves, att officeren ju förbundit sig till att ge honom tre slag. Det har jag ocksä-, genmälte denne, och Jag har ätven för afsigt att göra det; men Jag har ej sagt när. Tillsvidare bebåller jag min häst! Öffleeren tänkte helt säkert vänta, tills hästen dött; skola vi kanske vänta, tills Nordslesvig — på lagligt sätt blifvit fullständigt germaniseradt. En sådan undanflykt skulle vara frivol, och om det vore den preussiska regeringens afsigt att ännu länge undandraga sig sina fördragsenliga förpligtelser på detta sätt, skulle hon skada sitt rykte mer, än hela Nordslesvig är värdt. Om Preussen, hvilket vi icke betvifla, verkligen önskar, att freden skall bli upprätthållen, skulle det göra riktigt i att äfven skaffa denna stötesten ur vågen. Mot denna artikel uppträder Nordd. allg. Zoit. mycket ilsket, sägande, att Köln. Zeit. : den nordslesviska frågan gifvit hela sin sanatism luft emot oss och att afsigten med denna upphetsande agitation endast kan vara den, alt få den nordslesvigska frågan bragt å bane vid konferensen. — Enl. hvad telegram förut berättat, tillvitar Köln. Zeil.å sin sida de officiösa berlinertidningarne lust att bereda svårigheter för konferensens förbandlingar. De polska emigranterna i Paris sägas hafva erbjudit transka regeringen sin tjenst, i händelse af ett krig med Preussen, i hvilket fall man lofvat åvägabringa en resning i Posen. Den från sista polska upproret bekante Rochebrun omnämnes särskilt. I Frankrikes hufvudstad sysselsätter man sig redan med högtidligheterna vid prisutdelningen till utställarne. Desamma komma att försiggå med stor högtidlighet. Den vagn, som begagnades vid kejsarens giftermål med srefvinnan Montijo, skall vid detta tillfälle iter begagnas. Rörande förslaget till armeens omorganiering erfar man nu, att regeringen ingått på tt den årliga kontingenten skall fastställas ill 125,000 man. Imperialismens oförsonlige motståndare jules Favre skall i sin nya egenskap af medem af franska akademien presenteras för kejaren af den forne undervisningsministern de falloux. Italiens arme skall, då omorganisatioen genomförts, räkna 200,000 man på fredsot och 550,000 man vid krigsutbrott. Redukionen utgör 100,000 man. Den italienske rigsministern har begärt 1 million francs till evärens ombildning. Österrikes kejsarepar har begifvit sig ill Pesth, för att krönas såsom Ungerns koung och drottning. De preussiska tidningare betrakta detta, Gud vet med hvad för skäl, isom fredstecken, fastän Österrike rustar för tt sätta sig i ordning.