Göteborgsposten – 11 maj 1867, sida 1

00 77 —77—14447594449RUIUIIM TÅ ra Svaga toddar, kära bror! utbrast vid unde mirättelsen härom en god vän till värden. E nler också misstänker direktionen att du tor k-farande är vinhandlare, inföll en annan. Så afsdan kan vänskapen vara ibland! itt — rn Göteborg d. 11 Haj 186 on Dagens Göteborgs-Post utgifves i 2:n nummer, litt. A. och B. Det sistnämnda in årsuehäller: Div. notiser; Från Norge; Frå Danmark; Af Kgs betallningshatvande i läne e. safgjorda mål; Hvarjehanda; Sjöfartsunderrät telser; Döde, tödde o. vigde inom stadens för samlingar; samt Annouser. Politiskt. Ett af våra dagstelegramme: meddelar, att såväl lord Derby som hans sot utrikesministern lord Stanley inom engelsk: parlamentet förklarat, att konterensen vid sit sommanträde i Thorsdags undanröjt alla vä senlliga svårigheter och att oendast några formaliteter ännu återstå att afgörar. Otver dessa fredliga utsigter kasta dock meddelandena i ett af de senare relegrammerna någon skugga. Det berättas neml. att de transka tidningarne börja innehälla telesrammer från Luxemburg, i hvilka å befolkningens sida begäres allmän omröstning, och att franska flaggan hisgats å en plats i Luxemburg. Får denna rörelse tid att utveckla sig, torde det bli svårt tör franska regeringen att kunna, äfven om hon vill det, slå döförat till för denna folkets röst, till hvilken dessa cipiela politik bjuder det att lyssna. andra sidan upplyser Belgiens officiela Moniteur-, att å konterensen ej någon onhet kunnat vinnas i atseende på en af artiklarne i traktaten, neml. den angående tiden för luremburgaka sästningens utrymmande, i afseende hvarpä den preussiske sesandten ännu saknasde instruktioner. Om luxemburgska befolkninIgen begär allmän omröstning, och denna begaran understödjes af den otficiosa franska pressen, kan Preussen deri finna skäl, om det ej allvarligt vill freden, att begära uppskof med utrymmandet, hvarpå Frankrike svårligen skulle kunna ingå. Det är alltför bekant af Preussens beteende i Nordslesvig, att det, då det gäller utrymmandet at någon plats, ej är så noga med ett löftesbrott. Östersjöns neutralisering, De tyska bladen idisla nu detta ämne mod samma grundlighet och anspråk, som de förr en gång velat göra Nordsjön till — ett tyskt haf. -Augsb. allg. Leit., som dock vill gälla tör ett klokt olad, innehäller en artikel, som visar, att detsamma på fullt allvar tror att man skall lyckas neutralisera Östersjön och såväl Ryssland som England kraftigt bemöda sig för planens utförande. Säsom kuriosum och bevis på, huru en fix idå kan omtöckna en hjerna, må meddelas följande profbit ur nämnda tidning, hvilken skall ådagalägga det naturliga i dessa Englands och Rysslands ansträngningar: Att drottningen af England och det engelska solket hysa mycket stora sympatier för Preussen, följer af de intima personliga förbållandena och af de beröringspunkter, som ligga i protestantismen och i den gemensamma antipatjen mot Frankrike. England har dessutom det största merkantila intresse i att begränsa sjökriger så, att den engelska handelsförbindelsen med Tyskland derigenom icke asbrytes. För Danmark och Sverige äro Rysslands önskningar afgörande (sic!). Det har således lyckats Ryssland att åvågabringa en ofverentammelee mellan alla nordiska sjömakter, och Napoleon är nödsakad att härvid fästa afseende. Om man blott i Paris bedömer dessa förhållanden med någon ovjektiviset så ... etc... Köln. Zeit. är äfven i detta afseende verkligt objektiv och varnar tyskarne för att hängifva sig åt illusioner om Östersjöns neutralisering, sägande, att det alls icke kan vara något tvifvel underkastadt, att de tyska hamnarne i Östersjön skola bli blockerade, om ett krig utbryter. Östersjön skall tvärtom vida mer än Nordsjön bli krigsskådeplats. Det ir otvifvelaktigt, att de skandinaviska ländernas neutralitet skall upphöra, såfort en fransk lotta visar sig i Östersjön, om icke Preussen lessförinnan upptyllt art V. i Preagerfreden. Det är en ren chimere, då de officiösa berlirertidningarne väcka förboppningar, genom att länvisa till Ryssland, England och Amerika. )m kriget bryter ut, är det alldeles oundvikigt, att sjöfarten och landtbruket ; de tyska )stersjöprovinserua bli ödelagda. Jernbanesnälltågen intaga från och med dag sina sommarturer. Stockholmstågets anomst hit eger således, i likhet med foregå nde år, rum kl. 5,53 e. m. och den med detta g ankommande post utlemnas å härv. postontor kl. omkr. 1, 8 på aflonen. Södra nälltägets afgång häritran framflyttas till kl. 1.6 f. m., och böra fördenskull bref som man nskar befordrade med detsamma inlemnas å ostkontoret senast kl. 10 t. m. Väderlekstelegram af gårdagen från ejserliga observatoriet i Paris upplyser att nder gårdagen hård NO. vind rådde vid Riga, rag SV. vid England samt att vädret var ickert och lugnt i Frankrike. Resande, Professorn i Fysik vid Kriiania universitet H. C. Christie uppehåller sor i De ——— prin