Göteborgsposten – 10 maj 1867, sida 1

tadt det innehöll flera gagnande förslag, skulle läggas till handlingarne, så blef detta kam marens beslut efter votering med 60 röster mot 37. I I andra kammaren fattades definitivt beslut om törsta punkten, att grundskatterna skola aflösas, genom votering som utföll med 76 röster för bifall mot 63. Efter denna votering, som egde rum i går på e. m., behandlades de öfriga punkterna ganska knapphändigt, otta skämtsamt. Bitaller kammaren den nu föredragna punukten? — Ja, bevarsÅja 1, ljöd det i salen under en viss munterbet, och så toll klubban gång på gång. Men med segrar under dylika störhällanden, vunna utan all strid, ofta under ett visst löje, började landtmannapartiet blifva missbelätet. Hi Key, som varit ledamot i uiskottet, bjöd till at åstadkomma en diversion och sökte tramkallu strid om några punkter, hvilka han yrkadt måtte läggas ull handlingarne, emedan me ningen alldeles icke varit att dessa punkter skulle underställas regeringens pröfning. J bevars! Lår gäl hördes, och så bifollos ät ven dessa. Assessor Bergström förmälde sig lägga stor vigt derpå att, såsom utskottet fö roslagit, alla punkterna skulle i skritvelsen upptagas, ty annars stördes den sköna narmonien i det helamycken munterhet,, men han sade sig nog kunna fatta att utskottetledamöter blifvit ofvorraskade at den framgang som deras törslag rönt. Vid den 16:de punkten aumärkte hr Hierta, att det der törekommande utirycket: täflingsmöten för boskap var lite Ö— — lite bes8ynn— — var hägot oegentligt (br Hierta letar ofta efter ord, då han icke precist vill döda en motståndare). Men då förlorade hr Key tålamodet och antydde att minoriteten måtte kanna sig törtretad, då den i stället tör att pröfva utskottets förslag sökte lörloj liga dessa. Nu blof br Hierta toucherad och förklarade under en djup bugning, att i hans anmärkning alldeles icke låg någon ironi, utan att den var framstalld i det aldra bästa syfte. Hr Bergström erinrade, att ironien var ett medel, som med framgång kunde och borde användas, då andra medel voro olämpliga. Man kom ändtligen till Åklämmen, den 18:de punkten; men då önskade flera talare alt sammankomsten skulle afbrytas, ty klockan var ötver 10 och tröttheten började göra sig gällande, Emellertid beslöts efter en kort öfverläggning att företaga punkten 18, om den underd. skrifvelsen. Den bifölls, utan att någon brydde sig om att begara votering. Desslörinnan hade Jöns Rundbäck komplimenterat kammaren för den grundlighet, hvarmed vårt betänkande diskuterats — han hade neml. varit ledamot af jo dbruksutskottet. Sedan nu dessa punkter blifvit godkända, fick frih. Gripenstedt ordet, och med ens blef der en djup tystnad i salen. Friherren sade sig icke hafva deltagit i diskussionen, emedan det varit mindre behofligt. Han gillade ätskilligt, som i betänkandet blifvit föreslaget; flera framställningar derr kunde visserligen anses som uppslagsåmnen till ledning för en tramtida pröfning af dessa ärenden, men ut-kottet hade inlätit sig på fragor, som fordrade en vida grundligare utredning, och talaren ville derföre reservera sig mot de rörande dessa frågor tattade besluten i den mening, att de skulle vara bindande för en kommande riksdag och sålunda lägga hinder i vägen för fattande af beslut, grundade på en närmare utredning och grundligare prasning. 1 samma reservation instämde kammarens alla mest tramstående ledamöter. Min törvåntan att hr Key skulle infria sitt gamla löfte att underkasta frih. Gripensteds finansiella anförande i gevärsanslagsfrågan en kritik, realiserades icke heller nu. Om han kommit på andra tankar, om vid närmare besinning hans förmåga befunnits underlägsen hans vilja, tilltror jag mig icke att afgöra. Men han har obestridligen förlorat fatalierna — och lite till. Sedan rektor Siljeström gjorde sitt inträde i landtmannapartiet har han i hr Key tått en behoflig beskyddare. Den senare tog i går afton hr S. i försvar mot hr Lindström, bvilken, välförtjent, men väl hårdhändt, hade behandlat den t. d. demokraten, som emellertid fann sig så slagen, att han sjelf icke tog till orda. Hr Key förde hans talan vida bätt