Göteborgsposten – 10 maj 1867, sida 1

Parisiska Nattsidor) af Alfred de Frehat och Octave Förs Öfvers. — Akta dig att jag icke ger dina arfvingar ett, ditt gamla skrälle, svarade Celestin, som förstod shämt som en vild åsna. Grannarne började att skratta. — Var lugn, så! sade positisspelaren, mycket känd på de offentliga platserna under öknamnet markis dAsperginos, för hvilken han hade att tacka sin långr och magra kropp, äfvensom den Ludvig XV:s kostym san bar och sina upptåg. Jag reser i dessa dagar på en tir åt landsorten. Om jag dör på vägen skall jag testamentera dig min pudrade peruk och min markisdrägt; med dem och din vackra figur skall du helt och hållet få utseende af en spritt. Detta svar bragte skrattarne på mäster Åsperginos sida. Celestin gjorde en rörelse för att rusa på honom. I samma ögonblick slog Joseph som icke satt låugt derifrån, handen hårdt i bordet liksom för att ropa uppassaren. Rosenknoppen förstod utan tvifvel att det var honom ?) Forts. fr. N:o 107.