Göteborgsposten – 9 maj 1867, sida 2

betänkande till slutlig behandling. Det åter. stod deraf endast den 18:de punkten, hvar utskottet hemställt att de i föregående punk: terna uttryckta önskningar och asigter skulle tambäras till regeringen för lämpliga åtgärlers vidtagande. Gretve Sparre framlade et uvikande törslag tili skrifvelse, hvilket, med någon ändring af hr Wern, olef så lydande: tatt riksdagen, som under nåringarnas i allmännet tryckta ställning ansett för sumhalle al vigt an at jordbrukets angelägenheter egna sin omsorg, besluter att i und, skrilvelee till K. M:t, med tacksamt orkännande af den uppmärksamhet K. Mit täckte förklara sig vilja egua frågan om en andamälsenlig lösning af grundskatterna. anhålla, att sättet för tronouppbörden i möjligaste måtto förenklas och au venne uppbördsstammor årligen måtte anordnas; att itgäårder måtte vidtagas till befrämjande i allmänhet ff sparbanksväsendets tidsenliga utveckling och ordnande samt att särskilda sparkasseanstalters upprätttande vid större allmänna arbetsföretag måtte anbefaljas; att K. M:t täcktes taga i öfvervägande huruvida Ilypoteksbankens organisation kunde vidtagas den förändring, att densamma bättre än hittills kunde motsvara sin bestämmelse; att jemte de under utarbetning varande förslag till förändrad lagstiftning för cealkrednens beftämjande och stärkande måtte tagas nad. olvervagande, huruvida de genom k. förordingen d. 4 Maj 1855 handelsbok medgifna vitsord måtte till afvärjande af ru skadligt kietitbruk inskränkas eller upphasvas, samt slutligen att alla jordbruket rörande angelägenheter måtte handläggas af eo centralmyndighet under chefen för civildepartementer. Grefve Sparre och hr Arrhenius yurade sig emot att betärkandet skulle läggas till nhandlingarne, men kamrarue besiöv dock med 60 röster mot 37 att göra detta. Och sålunda har jordbruksutskottes hela verksamhet icke lede uli nagot annat resultat, åu ett ganska intressant statisuskt betänkande, at hvilket utskottets sekreterare, br Fåhreus, väl torde hafva mesta hedern. — Som betänkandet blifvit, på begäran, meddeladt Norddeutsche Bank i Hamburg, så torde det ätven medföra något gagn i afseende på meningen i Tyskland för de svenska statsoch hypoteks-obligationerna. I andra kammaren toredrogs s. d. Försvarsutskottets nya betänkände, hvilket bifölls oförändradt, med undantag at två punkter, vid hvilka gjordes ett vigtigt förbehåll. Tredje punkten, rörande en skritvelse till K. M:t om lindring af rustoch rotehållarnes besvär och denna bördas eventuella aflosning blet utan votering antagen. Vid nionde punkten, rörande den på tull Jomlikhet grundade och will alla utan undantag utsträckta allmanna värnepligten, uppträdde br Sven Nilsson och föreslog ett tillagg, genom hvilket punkten skulle få följande iydelse: att sedan frågan om den i tredje punkten omförmälda lindring eller aflösning at roteoch rusthållares besvär blitvit afgjord, är hvarje svensk man värnepligtig o. s. v. Härötver utspann sig eu längre debatt, i det somliga försvarade detta tilllägg, andra ansågo detsamma obehöfligt, då det redan låge uttryckt i innehållet at den i tredje punkten beslutoa skrifvelseu ull K. M:t. Men sedan äfven trih. Gripenstedt förordat detta tillägg såsom alldeles oskadligt, då alla voro ense derom att jemkning, rättelser och iudelningsverkets börda vore af nöden, blef punkten med ifrågavarande tillägg antagen med betydlig majoritet. Vid 19:de punkten, rörande -beväringens öfningar föreslogs at hr C. A. Larsson ett tillägg, hvarigenom punkten skulle komma att lyda: ratt då den i 9:de punkten antagna allmänna värnepligten träder verkställighet, beväringen skall första iret ifvas o. s. v. Etter en stunds debatt blef, vid anställd votering, punkten antagen med letta tillägg, med 84 röster mot 79, som ville intaga den utan tillägg. I ötriga punkter sef utskottets förslag utan diskussion godkändt. — Det första förbehållet beslöts med 119 röster mot 46; det andra med 84 röster not 79. Sjöfartens öppnande i Stockholm. lärom lemnar Nya Dagl. Aden. för i Månlags toljande lifliga skildring: