Göteborgsposten – 8 maj 1867, sida 1

—— ————2224k4kk tänder af en hvithet, temligen sällsynt hos en arbetare af den okändes ålder. — Gå in i kupegn och kläd af dig, sade han till kammartjenaren. I ett ögonblick hade denne aftagit sin öfverrock, sina klädesbyxor och sin svarta hatt. Han utträdde ur vagnen i en kostym, dylik med sin följeslagares, endast att han bar den med så mycken lätthet och naturlighet att han tycktes vara van dervid. Den andre deremot hade ett sätt att gå, ett ljud i rösten, ett jag vet icke hvad med ett ord som svor emot hans usla drägt. — Valentin, sade han till kusken, fortfarande styf och orörlig på sin stol, ni skall vänta mig här en qvarts timma, sedan skall ni fara och ställa er på andra sidan om kyrkogården på rue du Champ-dAsile; om ni icke återser mig der om två timmar skall ni vända om. — Valentin svarade icke, men han böjde majestätiskt på hufvudet för att gifva tillkänna att han hade förstått. — Hvar är din kamrat, Vincent? frågade den åkande mannen kammartjenaren. — I hörnet af rue Delambre och rue de PObservatoire, herr g... — Dumhufvud! — Förlåt .... herr Joseph .... — Joseph Pommier .... icke herre .... och försök att dua mig. — Ja .... Joseph. De begåfvo sig till rue Delambro.