Göteborgsposten – 4 maj 1867, sida 2

mark; men hon tvingar presterna att aflägga ed till. konungen af Preussen, och det vapendugliga manskapet blir med våld införlifvadt i den preussiska armåen. Då polackarne protesterade mot, att man med i våld ville upptaga dem i det tyska förbundet, tillbakavisade man dem med en hånfull och hotande dagordning. Den praussiska pressen hvimlar hvarje dag af skällsord mot Frankrike. Denna bitterhet och häftighet bådar ej godt i afseende på lösningen af den uppgift konferensen sått. Detta gör ej heller Preussene klandervärda uppförande i Nordslesvig. hvilket förr eller senare måste väcka Europas uppmärksamhet; och omöjligen kan undgå att framdragas såsom anklagelse mot Preussen. Såsom ett bevis på den småaktiga grymhet, avarmed Preussen går tillväga, må nämnas, att en person, som i Nordslesvig gått omkring och sålt sotografiporträtter af de nordslesvigska deputeradena i nordtyska parlamentet, Ahlmann och Kryger, har för denna stora törbrytelse gripits som fånge och släpats söderut. Fedrelandet anmärker med rätta härtill: ÅHvad skulle preussiska regeringen och de tyska tidningarne säga, om vår polis kastade i fängelse de bokhandlare, som sålt eller sälja grefve Bismarcks porträtt? Till nämnda danska blad skrifves från Nordslesvig: I Nordslesvig har preussiska regeringen rest sig ett minnesmärke, som skall stå lefvande äfven för de uppväxande slagtena. Och det skall vittna, att den preussiska regeringen är i slägt med Asiens despoter; det skall vittna, att de heliga ord, hon tager i sin mun, endast äro Gudsbespottelse och lögn; det skall vittna, att frihet för individer och frihet för folk ondast äro talesätt, hvarmed hon sorhånar både det öfriga Europa och ej minst det folk, som i närvarende stund, döft och blindt och förslöadt till alla sina sinnen, jublar bifall till sin egen skam. Och det minnesmärket skall — det hoppas vi för visso — stå fast i de trosasta nordslesvigarnes hjertan, tills deras brinnande önskningar bli uppfyllda och tills den regering störtar tillsammans, som nu tror sig kunna trotsa all verlden. I Frankrike fortfara krigsförberedelserna oafbrutet. Man har redan förut meddelat direktörerna för akademien och lyceum samt seminarieföreståndarne i Strasburg, att de måste hålla sig redo att vid första vink utrymma sina etablissementer, samt uppmanat dem att inkomma med listor öfver sin personal. De at dem begagnade lokalerna skola i nödfall begagnas till kasernering af omkr. 30,000 man, hvilka möjligen skola inkastas i Strasburg. Till städernas och köpingarnes borgmästare i Elsas ha ingått förfrågningar om, huru många trupper de kunna emottaga i inqvartering. — Sedan d. 25 April får ingen passera franska gränsen utan legitimation. -— I Besancon och Belfort råder den ifrigaste verksamhet; till sistnämnda plats ha anländt tre jernbanetåg med pontoner och ingeniörtrupper. Alla trupper i Elsas hatva fått befallning att hålla sig marschfärdiga inom 24 timmar. Detsamma meddelas från Lyon, hvars garnison redan till stor del flyttats till Strasburg. Afven Preussen fortsätter sina rustningar Tidningsredaktörerna i Mainz ha inkallats till poliskommissarien, för att få del af en skrifvelse till dem från fästningens kommendantsexpedition, i hvilken de uppmanas att hädanefter afhålla sig från att meddela något om, hvad som försiggår i fästningen, isynnerhet om trupprörelser etc. Till Frankfurt har anländt chefen för preussiska armeens generalstab, generallöjtn. Moltke, för att inspektera fästningen derstädes. Försök har anställts med en fullständig armering af några delar af de inre och yttre försvarslinierna, likasom äfven förberedelser vidtagits till de trupprörelser, som skola ega rum i händelse at en plötslig alarmering. Preussiska regeringen tros hafva för afsigt att sätta platsen på fullständig krigsfot. De preussiska trupperna i Sachsen skola under denna månad lemna detta land, med undantag af 52:dra regementet och bataljoner af det 48:de. I Rumenien synes något vara i görningen. Den nye furstens tålamod skall vara slut. Han skall redan börja tala om nödvändigheten af ett statsstreck, emedan det är honom omöjligt att regera med ett rumeniskt parlament. Fursten är preussare född, såsom vi veta, och det är svårt för preussiska junkrar i allmänhet, att kunna komma öfverens med parlamentet. Från Kreta skrifves, att Omer Pascha öppnar fälttåget der på ön med 56 bataljoner turkiskt-egyptiska trupper, mot hvilka insurgenterna på sin höjd kunna ställa 6,000 man. LLO — Telegrammer. STOCKHOLM d. 3 Maj. Till bankofullmäktige ha blifvit valda: s. d. statsrådet librrus Cords-.), frih, Skogman, rådman Björck, 4. W. Uhr, Isrosshandl. Schwan, grefve Lewenhaupt och prof. Selander: och till fullmäktige i riksgäldskontoret: