Göteborgsposten – 29 april 1867, sida 1

Från Riksdagen. Första kammaren afslutade i Fredags e. m. behandli gen af försvarsutskottets betänkande. Den har bifallit utskottets förslag i hvad det rört värnepligtens utstråckning, förlängd ofningstid för beväringen, ungdomens vapenösningar i skolorna och derefter intill beväringsåldern samt utvägar för beredande af tillgång på ökadt befäl. — Andra kammaren har deremot återremitterat förslagen såväl om värnepligtens som beväringsöfningarnes utsträckning, mot hvilka förslags antagande hufvudsakligen anförts det nära samband hvari de stå med frågan om indelningsbördans lättande. Deremot har kammaren bifallit förslagen om ungdomens vapenöfningar och om sättet att bereda tillgång på ökadt befäl. Vid slutet af Fredagens förmiddagsplenum i första kammaren, ankom statsrådet Bredberg i första kammarens sessionssal, då grefve Henning Hamilton framställde en interpellation till finansministern. Denna var icke på förhand för kammaren anmäld, men hade blifvi enskilat meddelad t. f. finansministern, hvilken också genast besvarade densamma i ett skriftligt anförande. Grefve Hamilton inledde sin, interpellation med en beräkning öfver statsverkets samtliga inkomster och utgifter för innev. och nästk. år, hyilken beräkning slutade sig med en brist, som måste fyllas, uppgående inalles till 9,521,502 rdr 86 öre, hvilken summa tal. ansåg borde betäckas dels genom allmänna bevillningen, dels genom ökande af särskilda bevillningar och dels slutligen genom lån. Tal. formulerade bärefter sin interpellation sålunda: Huruvida t. f. finansministern slälölter de beräkningar, som här blifvit framställda öfver så väl den ordinarie som den extra statsregleringen, eller om några för talaren obekanta förhallanden förefunnes, som kunde verka ändring deruli? samt . Hvilket sätt att fylla den förevarande bristen från regeringens sida kunde beflnnas det lämpligaste? Statsrådet Bredberg, som i sitt svar icke gjorde några väsentliga anmärkningar mot grefve Hamiltons beräkn nzar, vidare än att tullmedlen och bränvinstillverkningsafgiften ansågos vara för lågt beräknade, inskränkte sig hufvudsakligen till att åberopa de utvägar K. M:t i sin proposition vid riksdagen början angifvit, neml. den allm. bevillningen, vapenskatten, förhöjning af bränvinsskatten samt slutligen å kassaartiklarne, och ansåg finansministern den förevarand bristen icke böra eller behöfva fyllas genom lån. På begäran af hr Wern beslöts, att protokollet öfver den i ämnet förda öfverläggningen skulle till statsutskottet öfverlemnas. I Första kammaren fortsattes i Fredags afton föredragning af lagutskottets utlåtande n:r 65 i anledning af väckt motion om vissa stadganden till oranande af jordegares och arrendatorers ömsesidiga rättsförhållanden, och bifölls hvad utskottet hemställt rörande stället, der betalning af arrende och hushyra skall ske. Vidare bifölls samma utskotts utlåtande n:r 66, tillstyrkande väckt motion om upphäfvande af frälsemäns forum privilagiatum samt n:r 67 i anledning af väckta motioner, åsyftande ändringar i kongl. förordningarne d. 21 Mars 1862 om kommnnalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad och om landsting, med det undantag dock, att utskottets förslag till ändring af 9 i förordn ngen om kommunalstyrelse på landet förkastades. Slutligen ogillades Andra kammarens genom protokollsutdrag meddelade beslut rörande förändrade grunder för tjenstemäns aflöning, expeditionslösen m. m. samt om förändrade hestämmelser rörande auktioner i städerna. . I Andra kammaren biföllos samma afton de 2 sista punkterna af försvarsatskottets betänkande, äfvensom hvai statsutskottet hemställt i anledning af 1866 års revisorers berättelse angående granskning 1064 tillstand, styrelse och förvaltning under