Göteborgsposten – 24 april 1867, sida 1

Jernskrinet). Ötversättn. från Engelskan. Under en timma vandrade jag genom de lugna gator. ne och försökte samla mina tankar för det stundande mötet. Det var ett fåfängt försök, ty tankarne irrade än hit än dit. Än uppehöllo de sig vid någon obetydlig omständighet som inträffat under vår barndom, någon liten glädje eller sorg som träffat Aline och mig, än vid något som rörde miua affärer eller nöjen i Paris; men det var omöjligt att jag för fem minuter kunde håll. min uppmärksamhet fästad vid de mera allvarsamma tilldragelser som passerat under det förflutna, ej heller vid de allvarsamma ämnen som rörde det närvarande. Slutligen då midnattstimman förkunnats från alla tornur jag kunde höra och under det sommarmånan vänligt belyste min stig, vände jag om och gick att söka upp den lilla port, genom hvilken jag skulle inträda för att infinna sig vid det utan tvifvel högst pinsamma och obehagliga möte jag bestämdt. Den trånga gatan var mörk och ödslig, då jag såg mig omkring innan jag öppnade porten. nästa ögonblick hade jag passerat genom densamma och ) For:ts fr. N:o 93