Göteborgsposten – 20 april 1867, sida 1

(eller hur, messieurs;) det eger i kapellmästarens fru en skönhet af första rangen, hvars gudomliga ögon och tjusande apparition i öfrigt kommit mycken oreda åstad bland hufvudstadens manliga befolkning, åtminstone påstår man så. Följande klassiska, efter originalet noggrannt kopierade godbit, vilja vi icke undanhålla våra läsare. Det gäller en andel i ett nyligen någonstädes försäldt fartyg. Nomina sunt odiosa och derföre ha vi också omsorgsfullt undvikit alla namn. —d d. 9 April 1867 Herr N. N. Jag har fått bref ifrån mina herr Pattroner i — — att kaptin som har köpt deras andelar uti — — vill icke betala mer än 909 Rg för min yoadel det vill Jag inte sälja honom före får jag inte 1,000 Rg för min andel så tager Jag igen — — det har Jagorättigheten till men vill kaptin giva mig 1,000 för min andel så får kaptin ta honom men helst qvar håller iag min andel min andel äro väll så god som Pattronnas här får Jag Skeppare N. N. giva herr N. N. ett bevis att han har mina rättige: heter för sälja min Yg i — — till 1,000 rixdaler till kaptin som har köpt det andra i — — men vill han inte giva mig 1,000 så förbiuder Jag min andel att gå På Saltsiön. men köper kaptin så herr N. N. ta emot min betalning och lemna det till mina herr Patroner i — — så får iag det venskap . N. N. Återstår att veta kvar den lycklige fartygsandels-egaren egentligen anser denna sin dyrbara andel vara placerad.