Göteborgsposten – 11 april 1867, sida 1

Jernskrinet. Ötversattn. från Engelskan. — Var ej rädd, Antoine, sade hon; jag har ingen önskan att gifta mig med Charles Comel. — Men du vet att han älskar dig, min syster. — Jag vet det, sade hon; men jag upprepar att jag aldrig skall gifta mig med honom. Jag har långt andra planer för min framtid än att tillbringa mitt lif i denna eländiga by eller tillochmed vara en tjonarinna på slottet. Under det hon talade var det en egendomlig klang i hennes röst som gjorde ett pinsamt intryck på mig, och jag betraktade henne med förvåning under det hon satt på en sten så stolt, så lugn, så behaglig som en drottning sittande på sin thron. Hon blickade bort emot horisonten med ett nytt uttryck i sina allvarliga, mörka ögon och i det hvarje linie i hennes vackra ansigte visade beslutsamhet. I nästa ögonblick blefvo dragen veka och hon såg upp med sitt egendomliga uttrycksfulla småleende och helsade på Comel, som kommit upp bakom mig under den korta tystnad som följde på hennes ord. Denna afton kände