Göteborgsposten – 9 april 1867, sida 1

skall, så snart det lyckats mig få reda på rätta samwanhanget i denna sak, meddela detsamma i något af mina följande bref till Göteborgs-Posten. Verldens största krigsfartyg, monitoren Dunderberg, konstruerad af vår landsman kapt. John Ericsson, gjorde i förra veckan, efter att sedan sistl. höst hafva erbållit några förändringar, en proftur, tagande väsen förbi inloppet till Newyork, och visade sig göra en hastigbet af 13 knop. Hvad som mest förvanar männen af facket, är den lätthet och snabbhet, hvarmed denna kolossala flytande fästning kan göra vändningar och i öfrigt manövreras. Bland här gjorda nya uppfinningar, hvilka förtjena att omtalas, finnes en, eom, om iden kan realiseras, blir af mycken praktisk nytta, neml. en modell till en apparat att ha ombora på fartyg 101 av såväl hissa upp som taga ned segel. Denna apparat skulle således kunna tjena till, att ett fartyg som medför en sådan icke skall behofva löra så stor besättning som förut varit af nöden. Uppfinnaren al modellen är en man ifrån Kalifornien, som för närvarande förevisar densamma härstädes och man väntar med förlåtlig nyfikenhet om någon sakkunnig person skall fälla något omdöme till densammas fördel. En arbetare-strike, som i dessa arbetslösa tider väckt stor förvåning här, är att stadens stensåttare beslutat att från och mel denna månads början icke arbeta, så vida deras dagaperning icke hojes till 5 dollarg, i sanning en alltför stor aflöning för detta yrke, hvartill icke sordras någon särdeles skicklighet. För närvarande finnes icke något slags handtverkare, icke ens uti de aldra finaste och svåraste yrken, som erhåller sådan hog dagspenning. Au brr stensättare denna gång Chuggit i sten är temligen säkert, ty både här i staden och trakterna häromkring finnas för närvarande tusentals sysslolosa personer, hvilka skola vara tacksamma för att erhålla arbete mot en älven ringa dagspenning. Alltsedan underrättelserna ifrån England ingått om de upplopp, som irländarne börjat tillställa derstådes, ha de härvarande irländarne haft trägna sammankomster för att, som de säga, med all kraft söka medverka till sin betryckta ös frälsning från Englands herravälde. De ha ingawmiat betydliga penningesummor till inköp af krigsmaterialier och fråm elt i sorgär af dem hållet sammanträde har det ryktet blifvit utspridt: Åatt irländska slagfält skola upplysas med slammorna från de engelska städerna, eller med andra ord, att de ämna försöka törstöra så många engelska städer de kunna genom att antända desamma. Irlandarne skulle genom att utföra detta dåd följa de amerikanska sydstaternas exempel under rebellkriget mot Nordstaterna Kanske vore det dock bäst, om de förut nöga begrundade dessa rebellers öde då de blefvo upptack:a, nemligen att upphojas — i galgen. Uti Filadelfia nedbrann natten till d. 27 Fobr. det största bomullsspinneriet dorstädes. Fabriksbyggaaderna och lagret voro visserligen assurerade, men egarne förlorade detta oaktadt likväl c:a 150, O00 dollars. Flera hundrade arbetare blefvo genom denns eldsvåda arbetslösa, till dess spinneriet åter hinner uppbyggas. Genom ett af de tyska postångfartygens Bavaria, missode på resan bit, ha europeiska bref och tidningar, hvilka asgingo hån Hamburg d. 19 Januart, ännu icke anlåudt hit, men hitväntas i nästa vecka med Hamburger-postängaren Teutonia. N-m.