Göteborgsposten – 6 april 1867, sida 1

såsom en emma, tollettespegel, blomsterbord, gungstolar, en kopiepress med skåp af trä, bleckslageri-arbeten af tramstående beskaffenhet, såsom tvättställ (särdeles ändamälsenlig!), fältkök (8 dec.-tum i omkrets och inrymmande en mångfald af olika kärl), blomsterställ med tontän, sadelmakeri-arbeten: damekoffert, betsel, samt dessutom en mångfald af prydliga lyxartiklar, taflor, statyetter och ritningar, en ovanligt elegant och originell s. k. jagtmuff, lefvande växter m. m. m. m. Salen är enkelt, men smaksullt dekorerad af målaremästaren 8S. V. Rubenson. I fonden synes i en lund ar lefvande växter föreningens emblem: en bi kupa och derofvan devisen: Enighet ger etyrka, och midt bland växterna sorlar ett litet springvatten. Ötver ingången synes jemväl föreningens emblem och derjemte en uppslagen bok med dess devis: Bed och arbeta!. Utställningen i sin helhet gör ett mycket godt intryck, och vi vilja önska, att såväl utställningen som den derefter följande auktionen å gåtvorna måtte blitva omsattad med det intresse som ett godt och säkerligen välsignelserikt ändamäl alltid förtjenar. Jeatrarne ha under veckan icke haft något särdeles nytt att bjuda på förrän i går, då Mindre Teatern bjöd på en resa till Kina, men det var också en nyhet, som hette duga, en resa, hvari vi tryggt kunna tillråda hvar och en af våra läsare att deltaga. Dansöserna Heloise och Clara ha å Nya Teatern piruetterat utan särdeles framgång. I den förstnämnda har publiken igenkänt en gammal bekant från första året af Gaudeliusska regimen, mill Elise Käster, och den senare kan, som eolodansös betraktad, knappast sågas vara en conaissance å faire. Deremot torde vära musikälskare, och specielt älskare at pianomusik, komma att i nästa vecka så göra en angenäm bekantskap i d:r Gustav Satter, som från Danmark anländt hit och antagligen om Måndag kommer att ge en matin( härstädes. D:r S., som öfvergitvit medicinens studium för att uteslutande egna sig åt musiken, är född wienare, men har under loppet af många år vistats i Amerika, hvarefter han öfverflyttat till Europa, hvarest han under de senare åren företagit konstresor i flera länder. Senast i Danmark har han öfverallt hvar han uppträdt rönt stormande bifall. Recensenterna ha öfverbjudit hvarandra i berömmandet at hans vidunderlige techniske Ferdighed i Forening med hans colossale Kraft og den fine Nuancering i Foredraget. IIans mest iramstående egenskap lärer dock vara en sällspord förmåga af att improvisera ötver uppgifna tema, dem han säges förstå att anordna till musikaliska buketter af öfverraskande fägring och elegans. Oaktadt Göteborg i allmänhet icke kan sägas vara någon särdeles tacksam ort för konsertgitvare (man tänke endast på Laub och Door!) vrde dock det stora rykte som föregått d:r S. kunna tillförsäkra honom en talrik och helt säkert intresserad publik. Våra offenuiga nöjen ha för ötrigt ungesär samma fysionomi som förut. Den lilla lappskan har vändt oss sin lilla rygg, E i — — .. 929 — — dat stoftot af sina små lappskor och gitvit sig i väg på en konstresa till Alingsås, Borås, Ulricehamn o. 8. v. Systrarne Gröneberg ha sjungit ut i Nya Teaterns soyer, hvarest efter dem Fahn amtver sitt spel Solmikroskopet stär tör det mesta mörkt och slutet, ty solen vill icke skina, och hr Lau brummar öfver att så få vilja vara med om hans pittoreska resa. Hugade resenärer böra dock : taga tiden i akt, ty måhända redan om Mändag och bestämdt nästa Ousdags morgon slår: hr Lau igen butiken och reser sjelt till en annan marknad. Man kan resa på mångahanda sätt, men sista resan blir ändå alltid värre än den tör. sta, d. v. s. det går bättre att komma till än ifrån denna jordiska jimmerdalen. Huru det kan kännas vid afresan och efter framkom-; sten till den minst trefliga destinationsorten, derom har fört. till Brev fra Helvede på ett genialiskt, men uppskakande sätt sökt gifva sina läsare ett litet begrepp. Det är ganska betecknande, alt ssma dag, som denna bok stod anmald i en at stadens tidningar, samtlige i stadens boklådor befintliga exemplar ; blefvo utsålda. i När andra upplagan af denna bok utkom i Köpenhamn möttes tvenne bekanta på Östergade i Köpenhamv. FNå, så har jeg da endelig tåt breve fra Helvede!, utropade den ene. Nå, da kan De sgu også sige mig yvorledes etatsråd N. N. har det!, svarade