En Qvinnas ed. Roman af M:rs Henry Wood. Lord Dane var denna afton bättre. Han var fri från plåga och gick nästan lika rak som förr då hun närmade sig för att mottaga dem. Det syntes att han samlat alla sina krafter för att välkomna dem till hemmet. Men William darrade för den stora förändring som fösiggatt med honom på de få sista dagarne. Döden kunde nu ej vara långt borta och den unge mannen gjorde sig s olf förebråelser för att han varit borta äfven dessa få da sar. Lord Dane hado samlat ätskilliga gäster till sig för att förena sig med honom i att önska de nygifta välkomna. Der voro Lesters, miss Dane, öfverste och mis Bordillion. Lord Dane, som ansträngt sig öfver sina krafter och som nu kände sig trött, drog sig tillbaka till sitt rum för att hvila några minuter före dinern. — Jag trodde att mylord var här, sade Bruff i det han såg sig omkring, då han kom för att tillsäga att dinern var färdig. — Han har ej kommit ner ännu, Bruff, anmärkte William. Ni gör bäst i att säga till honom. ) Forte, fr. N:o 78.