Göteborgsposten – 3 april 1867, sida 1

———— —p—pf— ——— illfälle att göra sig bekanta med kokkonster i de olika länderna; af de många restaurationerna vill jag särskildt anbefalla — den kinesiska. I denna skola 4 unga kinesiskor af den mest strålande skönhet bestrida serveringen. Rätterna lära hufvudsakligen komma att bestå af: svalbon, orm-irikasser, hundkotletter, stekta grodor, rätt-ragouter och pelikanlefver. Detta låter måhånda något sabelaktigt, men är dock rena sanningen. Då jag talar om kokkonsten, kan jag omöjligt undgå att nämna något om en i denna konst högst namnkunnig man, baron Brisse. Han har icke allenast skrifvit flera böcker öfver art du cuisinier, utan har dessutom dagligen i olika tidningar gifvit allmänheten en vink om, hvarest den bäst kunnat spisa sin middag och ännu aldrig har någon kunnat beskylla honom sör dåliga råd. Ehuru baron Brisse endast besitter en ringa förmögenhet, finnes det dock knappast någon person i Frankrike, som spisar bättre än han. Han förstår att tillreda ett simpelt stycke oxkött på ett så talangfullt sätt, att till och med kännare anse det för någon sällsynt läckerhet. För några månader sedan bodde han i Paris, men hans goda vänner och bekanta bjödo sig så ofta till honom, att han såg sig nödsakad att flytta till Versailles. Hvarje dag mottager han öfver 50 bref, hvari man utbedjer sig hans råd rörande frukostar, middagar och sup6er, och den som han bevärdigar med ett svar kan skatta sig lycklig. Baron Brisse har också erhållit tillnamnet: le roi des cuisiniers. Efter all sannolikhet kommer platsen omkring industripalatset att om attonen stå oppen för allmänheten. Man tänker dervid att begagna sig af det elektriska ljuset och vorkan deraf bör blilva utomordentlig på denna förtrollande promenadplats. Ett stort möte at läkare skall ega rum i Maj månad, både af allopather och homöopather, hvilka skola samlas i två olika lokaler. Från franska frimurarelogen lärer i dessa dagar ha utgått cirkulärer till alla verldens hörn för att inbjuda bröderna till en stor festlig sammankomst i Maj månad. Hvem har icke varit i Paris och beklagat sig öfver, hvad hans käpp eller paraply kostat honom vid besöken å musserna eller andra offentliga byggnader? Den förordning, som stadgar, att dessa föremål skola aflemnas i de s. k. vestiaires lärer emellertid komma att upphäfvas under utställningstiden och parisarne äro så glada häröfver, att en tidning föreslagit, att den man, som gifvit ideen dertill, måtte komma att bli utställd i industripalatset. Polisen sysselsätter sig jemväl nu som bäst med vidtagandet af nödiga mått och steg mot de obehagligheter, hvilka en alltför stor konkurrens af vissa damer, kända under de mest olika namn, som: lorettes, cocottes, biches, pieuvres o. 8. v. skulle kunna åstadkomma under utställningstiden. I början funderade polisen på att förbjuda alla kafs-föreståndare att tillstädja yngre damer af tvetydigt yttre tillträde om aftnarne i deras etablissementer, men några tidningar har fästat vederbörandes uppmärksamhet på alla de bedröfliga misstag, som derigenom kunde komma att ega rum, då ofta på grund at nutidens extravaganta moder, mycket aktningsvärda damer endast af deras yttre kunde bli tagna för cocotter, liksom dessa kunde bli tagna för dygden sjelf. Förhållningsreglorna äro derföre tillsvidare inskränkta dertill, att intet ensamt fruntimmer får inträda på ett kas efter kl. 12 på natten. Man berättar likaledes, att restauratörerna och kass-egarne af polisen fått en vänlig påminnelse om, att icke skrufva upp sina priser alltför högt, med anledning hvarat de flesta förklarat, att de komma att bibehålla oförändrade priser. Antalet af gargon or uppgår i Paris f. n. till c:a 61,600. Då man i allmänhet ger 2 sous (10 centimer) i drickspengar hvarje gång man förtär något, så kan man antaga, att allmänheten härigenom beskattas med en årlig afgift af c:a 60 mill. fres, en ytterst låg beräkning, enär det endast utgör 1,000 fros om året för hvarje gargon, hvars lön uteslutande består af dessa drickspengar.