Göteborgsposten – 22 mars 1867, sida 2

(KISKa språkets lasning. Göteborg d. 22 Mars 1867 Väderlekstelegram af gårdagen från cejserl. observatoriet i Paris upplyser att stormbyar i går funnos i nordvestra Europa. I Hrr stadsfullmäktige sammanträdde i sår kl. 10 f. m, hvarvid följande ärenden handlades: — Den komite, som erhållit i uppdrag att anderhandla med enkefru Barclays arfvingar och br Monkhouse angående afstående af ertorderlig mark för uppforande af Chalmersska institutets nya byggnader, hade fullgjort sitt uppdrag. Hr Monkhouses vilkor hade redan tån början varit särdeles antagliga och ätven enkefru Barclays arfvingar hade i så betydlig mån reducerats att någon tvekan om deras antagande hos flertalet icke synes förefinnas. Deremot föranleddesssormella betänkligheter en längre diskussion. Sedan nemligen hr o. Schoultz framhållit de fördelar som sjelfva staden hemtade af att här funnes en slöjdskola och hr Philipsson såsom ledamot af komiteen lemnat några upplysningar, anmärkte hr Nyström, att de som undertecknat det förslag, enligt hvilket enkefru Barclays arfvingars jord för ändamålet skulle afträdas, ej varit lagligt bemyndigade dertill. För öfrigt ville tal., att med beslutet om Chalmersska slöjdskolans förläggande till Marieberg skulle anstå tills drätselkammaren, åt hvilken sakens afgörande borde öfverlemnas, lagligen uppgjort om den ifrågavarande markens upplåtande. Hr Berger fann betänkligheter i ett af vilkoren tör öfverlemnandet. Detta vilkor bestämde att staden skulle utlägga de gator som omgitva qvarteret, hvarest de nya byggnaderna komme att ligga. Ordet vutläggakunde emellertid gifva anledning till olika tolkningar. Tal. för sin del trodde, att meningen dermed vore att gatorna skulle macadamiseras eller lämpas efter stadsdelens beskaffenhet. Tal. anmärkte för öfrigt ett och annat mot vilkoren i afseende på de redan å landeriet Marieberg befintliga åbyggnader. Hr Philipsson anmärkte emot hr Nyströms anförande, att det tillsvidare blott varit fråga om ett aftal, hvilket först sedan stadsfullmäktige gillat detsamma kunde föranleda verklig öfverlåtelse, vid hvilken alla lagliga former naturligtvis skulle komma att iakttagas. Tal. framhöll för öfrigt nödvändigheten af att genast besluta om att platsen skulle upplåtas åt Chalmersska slöjdskolan. Efter någon stunds ytterligare diskussion antogos de framställda vilkoren, dock med några förändringar, tjenande till att förtydliga de ställen, mot hvilka hr Berger gjort anmärkningar. Hr Monkhouses vilkor blefvo utan diskussion tacksamt antagne. Hr Pryts ansåg, att staden icke borde upplåta den ifrågavarande platsen åt Chalmersska elöjdskolan, emedan derigenom alltför stor uppoffring å stadens sida enl. talarens tanke komme att göras och föreslog platsen å Hasselbladska ängen. Beredningens törslag om att plats å Mariebergs egor skulle, upplåtas antogs, och uppdrogs åt drätselkammaren att bringa till fullbordan aftalot med enkefru Barclays sterbhusdelegare, äfvensom att vidtaga alla de åtgärder, som erfordras för att bringa nu beslutade åtgärder till verkställighet. Derefter skulle sundhetsnämnden och den särskildt nedsatta beredningens båda förslag till instruktion för stadens distriktläkare företagas till behandling. Hr Nyström yrkade, att det af beredningen uppgjorda förslaget måtte till sundhetenämnden remitteras. Hr Philipsson motsatte sig ej detta, men ville af något skäl i denna remiss ha inryckt, att han gjort anmärkning emot att förslaget bestämde, det distriktläkarne skulle inlemna sina rapporter om af den vårdade fattige sjuke till sundhetsnämnden och icke till förste stadsläkaren. Hr Philipsson benämnde detta en etikettsfråga, men fordrade detta oaktadt att lessa hans ord skulle få åtfölja stadsfullmäkiges remiss till sundhetsnämnden. Hr Cavalli visade, att då distriktsläkarne cke lydde under någon annan än sundhetsnämnden, så vore det orimligt att de skulle nsända sina rapporter till förste stadsläkaren, aed hvilken de icke hade något att beställa. Det beslöts att det föreslagna reglemenet jemte hr Philipssons anmärkning skulle 2 FJ — — Al, — — — — — W— ?t— ——