Göteborgsposten – 20 mars 1867, sida 2

Rättegangsoch Folissaker. Poliskammaren. Förhör hölls igår i poliskammaren angående den eldsvåda som natten till d. 16 d:s utbröt i värdshusidkaren J. Nilssons hus n:o 207 Liu. A. i Majornas 1:sta rote och som sedermera ödelade såväl detta hus som Nilssons hus n:o 207 Litt. B. och n:ris 206 samt 208 i s. mmå rote. Värdshusidkaron Nilsson uppgaf att det ena al hans båda hus var aseureradt i stådernas allm. brandstodsbolag för 11,200 rdr och det andra för 11,000 rdr. Han bade, sade han, ej på lång tid besökt sina båda hur, oaktadt han lärer bott blott några bösshåll derifran. Han hade i dessa hus en vice värd, poliskonstapeln Pettersson och till denne satte han sullkomlig tillit, så att när han, då eldsvådan utbröt, väcktes af larmskotten och fick böra att elden utbrutit i hans hus, han ätnojde sig med att skicka sitt folk dit ned och tyckte att vidare kunde han icke atgora Han gaf sig derföre god ro — så god, att han ej var nere vid sin brinnande egendom medan polismästaren var der, och icke ens efter hvad åklagaren kommissarien Kant uppgaf, besökte stället på hela det följande dygnet — om han varit der alls efter eldsvädan. Flera gånger tillirågad om förklaringen öfver detta mer än besynnerliga uppförande, svarade han att han ej tyckt sig ha brädtom med att besöka platsen för olyckan, Enkan Elisabetb Hanssons hus n:v 208 var brandsorsakradt för 2,000 rdr i städernas allm. bolag. Huset nedbrann. Hon hade gifvit 1,050 rdr för detsamma, och var det redeu då assurerndt för samma summa. Sjomannan Anders Larssons hus hade varit försäkradt för I, SoO rår i nyssnamnde bolag. Han hade från vinden räddat största delen af der befintliga, honom tillhöriga lösörepersedlar. De båda gafvelfönsterna på vinden hade han icke öppnat, utan någon af de bergando personerna hado gjort detta. (Denna förklaring afgafs med anledning deraf att man anmårkt, det elden ej så lätt skulle spridt sig till hans hus, ifall icke luftdrag uppkommit på vinden). Huset n:o 203 hade blifvit skadadt, egaren D. Magnusson visste dock aj till huru stort belopp. Det var försäkradt i Städernas Allm. Bolag för 3,300 rår. Vicevärden i Nilssons hus, poliskonstapeln J. P. Peuersson hade forsåkradt för 800 rdr. Han visste ej huru eldsvådan kommit ut. Då han väcktes syntes elden slå upp från tvenne vedbodar på gården, af hvilka den ena tillhörde arbetskarlen Nils Bengtsson och den andra skomakaren Andersson. Hade ej kunskap om eldens uppkomst. Nils Bengtsson upplyste att han ej på tre månader begagnat nyssnämnda vedbod, utan fått en annan sig anvisad. Hans assurans hade förfallit utan pg bli förnyad, bvadan han ej kunde göra anspråk på ersättning. Dennes son Job:s Bengtsson, hvilken liksom fadren lagt sig vid niotiden, hade tillfölja af ett naturhehof varit ute emellan, som ban trodde, kl. 12 och 1 på natten, hun hade då sett en qvinna, som bundit ett par schalar kring hufvudet och hvilken han trodde var hustru Michelson, som ensam bodde i öfra våningen af huset, komma från en af de båda vedbodarne. Qvinnan bar så mycket ved på armen att han ej kunde se hennes ansigte. Han hörde ej I då hon gick uppför trappan. Det upplystes att hustru Michelson ej hade sitt lösörebo assureradt. Skomakaren Joh. Andersson hade försäkradt i Sadernas Allm. Bolag i Jönköping för 400 rdr. Det I mesta gick förloradt. I Fru Paulior Ekenstam, som bodde i Hanssons jhus, hade försäkradt för 250 rdr. Allt gick förloradt. De flesta vittnena intygade att elden först utbrurit i den vedbod som Bengtsson egentligen skulle begagnat och hvilken stod olåst. Målet uppsköts för ytterngare upplysningars innemtande på åtta dagar. Från Karlskrona. Orädds förolyckande. Onsdagen i förra veckan inlemnade kommendörkapt. Kasle, till svar å lörra rättepångsdagen framställd fråga, on skriftlig förklaring, hvari uppgilves, att det stu le, hvarifrån kl. 514 e. m. N. O. kurs på ångkorrottens kompass skulle burit sydost om och fritt för Dungeness, ligger på lat. N 500 44. samt long. O. 09 48 (Komm.-kapt Kafe måtte således vid kurslörändringen föreställt sig at korvetten befann sig å detta ställe). På den i sam: manhang m d forutnämnde fråga framställda: P: hvad grund kommendorkapt:. Kafle ansåg att kor vatten kunde vara på annat ställe än det krigsrät ten enligt loggboken uträkna 7, innehöll kommen: dorkapt. Kafles skrifvelse en förklaring, hofvudsakliger bestående deri, att då kus på s. m., i sam:äd mer lotsen, sattes, ansåg hr K. att emedan då sjöhäfninger och ebbens ström voro motsatta, skulle de kommatt upphåsva hvarandras verkan, hradan korvetten, si lango ebben varade, kunde anses komma att gå kurslinien; kursen bestämdes så att den skulle för korvetten direkt mot Dungeness syr. Då sedermer: strömmen förändrade sig, så att både sjöbäfninge och strömmen blefvo å babords sida, ansåg komm. k pt Kafle, att den satta kursen omöjligen kund vara för mycket nordlig. Kapt. Lind af Hageby inlemnade en skrift afin nehåll, det han aldrig hört rapporteras, att barkasse låg i marvatten, ehuru han anser möjligt att, såsor