Göteborgsposten – 15 mars 1867, sida 2

hela reparationen kosta c:a 100, 000 p. stor! Jätteskeppets afresa till Newyork är bestämd till d. 20 d:s. Göteborg d. 15 Mars 1867. IIrr Stadsfullmäktige sammanträdde i går kl. 10 f. m. hvarvid följande ärenden afgjordes. Drätselkammaren hade afgifvit utlåtande angående afstående af plats för nya byggnader till Chalmersska slöjdskolan. Drätselkammaren hade förklarat sig icke kunna tillstyrka bifall till förslaget, angående inlösande och afrödjande af egendomarne å Lilla Berget och upplåtelse af detta qvarter, i förening med vidliggande del af Köpmansgatan, till plats för Chalmersska slöjdskolan; och jemväl afstyrkt antagande af hr Kobbs torslag, att till plats sör Chalmersska slöjdskolan använda den bergplatå, som är belägen på landeriet N:o 102 i 12:te roten, öster om blifvande Ofra Korsgavan. Drätselkammaren hade deremot ansett den tör Chalmerska slöjdskolans byggnader föreslagna plats å det med tomwuwren 3—14, på den af t. f. stadsingeniören Brandel upprättade plankarta N:o 2 ötver Hasselbladska ängen utmärkta qvarter, vara, med hänsigt såväl ån läge som koc:nad, den mest lämpliga bland de tre ifrågavarande, uuder förutsättning dock alt detta förslags antagande icke derjemte innefattade plan att reservera det söder om platsen belägna tomtqvarter for tilltänkta framtida högre universella bildningsanstalter, hvarigenom staden skulle komma att nu vidkännas en alltför kännbar uppoffring. Stadskamreraren, t. t. stadsingeniören och stadsarkitekten som icke funnit nägot af dessa lörslag tillfredsställande, men gifvit företrädet åt det sistnämnda, hade dessutom inkommit med ett egev törslag ull tomtplats, ungelär på midten af landeriet n:o 96, Mariefreds obebyggda område, vester om blitvande Kungsportsavenyen, mellan Storgatan i norr och Stora Allgatan i söder, innehållande en ytvidd af 69,696 qvadrattot. En del at denna jord tillhörde enkefru Jacobina Scott, hvilken erbjudit sig att aflåta omkr. 500,000 qvadratfot jord mot en summa at 80,000 rdr. Hr Monkhouse hade deremot erbjudit sig att för ändamålet afstå en del af sin mark endast och allenast mot afdrag i arrendesumman. Hr Philipsson som fann den senast föreslagna platsen särdeles lämplig; men de at enkefru Scott framställda vilkoren oantagliga, föreslog, att man här skulle, liksom då det var fråga om att ullegna staden landeriet Sannegården, utse en komite at tre personer, hvilken skulle underhandla angående vilkoren för ölvertagande af fru Scotts jord. Denna komitö skulle kunna genast afbryta underhandlingarne, i fall oantagliga vilkor framställdes; i motsatt fall skulle komiterade vid sammanträdet nästk. Thorsdag till stadsfullm. uppgifva vilkoren. Hr Berger, som likaledes gillade den föreslagna platsen, önskade att beredningen äfven skulle få i uppdrag att underhandla med hr Monkhouse, på det att man skulle kunna besluta om Kungsportsavenyens öppnande. Hr Berger ville äfven att man skulle för tillfället antaga drätselkammarens ofvan anförda förslag, hvarigenom man dock skulle vara oförhindrad, att sedermera godkänna någon lämpligare plats. Anledningen härtill var, att afgörandet vid riksdagen angående anslag till byggnader för Chalmersska institutet berodde på huruvida Göteborgs stad för desamma upplåtit tomtplats. Detta förslag bestreds af hr Philipsson, som trodde, att det ej så mycket brådskade med berörda beslut, och förordades af hr v. Schoultz. Saken afgjordes genom votering, hvarvid hr Philipssons förslag segrade med 24 röster mot 12. — Till ledamöter i komiteen utsågos hrr Kobb, Philipsson och stadskamr. N. F. Ekermann. Afkortningslängden för oguldna kommu: nalutskylder blef remitterad till en komite, bestående af tre ledamöter, neml. hrr Andr. Jonsson, D. C. Svensson och O. B. Bolm. — Hr Philipsson gjorde före valet den anmärkning, att ehuru den summa, som vore på afkortning beroende för år 1865, uppginge till 7,027 rdr 25 öre och för året 1863 till 588: 61 samt för 1864 till 1,055: 93, så borde dock härvid anmärkas, att för 1863 4,286 rdr 20 öre och för 1864 2,652: 34 redan blifvit afkortade, hvadan förstnämnde summa ingalunda bletve proportionsvis stor. Dessutom egde under de båda förstnämnda åren skattejomkning rum, till följe hvaraf afkortningarne för detta år blifvit nägot mindre.