Göteborgsposten – 12 mars 1867, sida 2

kom desto mera olägligt som Preussen, kanske tyskarne i allmänhet, ej vill på någut vilkor lemna ifrån sig Flensborg med Suraeved och Als, ehuru befolkningen der är dansk. För att nu, såsom sagdt, minska det för Preussen obehagliga intrycket af valens utgåug, har man tunnit på att vid valsedlarnes granskning i förbundsparlamentet inkomma med protester mot danskarnes med ötvervägande majoritot valda representanter, hr Ahlmann för Fiensborgskrewen och hr Kryger tör den nordligaste delen at Slesvig. På dessa protester har man redan grundat ett beslut, hvilket wppskjuter erkännandet af Ahlmanns val. Autagligen kommer att derpå folja valets förkastande och nytt vals utskrifvande, hvarigevom man kan få anledning att ytterligare uppskjuta med algörandet a den nordslesvigska magan. Man kan neml. nu se ganska tydligt i Biswarcks kort, auru skicklig escamoteur han än är. Då nemligen Frankrike för någon tid sedan förhörde sig, huru det gick med omröstningssaken i Nordslesvig, genmälte Bismarck, att Preussen skulle hålla sitt ord, men ville först hora pordtyska parlamenter härom. Detta kan naturiigen nu icke upptaga trägan, då valen ogillas, åtminstone det val, som skulle, om det bletve taststäldt, cunna gitva Frankrike grundad anledning att önska Flensborgs, med Sundeved och Als, ierlemnande Wi Danmark — neml. br Ahlmanns. En tysk måste der väljas, hvad det kosta må; och vi skola utan tvifvel snart 14 se elt ohyggligt och korrumperande iotrigspei i ar trakterna lör detta ändamal. Medan allt detta orduas. siter Bismarck emellertid i tred, ty Frankrike har ju — märkligt nog — gått in på alt nordtyska parlamentet höresi denna avgolägenbet, -om dock uteslutande år en sak mellan Preussen å eva sidan eamt Frankrike och Österrike a dan andra. Moralen härer år vederstygglig, ty den fastställer, huru svek och våld annu råda i vår verldsdel. Diskussionen inom nordtyska parlamentet öfver Ahlmauns val är i mer än ett fall betecknande och bör oj undanhållas våra läBare: Ordf. Unruh sade sig anse tvanne mot Ablmannt val iaogångna protester vara utan betydelse. Men att daremot Dol:öd med öfver 200 valmän alldeles bortglömts, var af stor vigt, emedan Ablmanns majoritet endast var ringa. Man måste ha upplysning om, uvarfor Dolröd ej upplörts på vallistorna. Francke (augustenborgare) sade, att regeringen hade skuld i Ahlmanns val, emedan hon, genom att uppställa regeringsgandida:er, splittrat det tyska partiet. Det var tv.tvelaktigt, hurovide Ahlmaon egde statsborgorliga rättigheter, och i hvarje sall hade bans val, sow väckt jubel i Köpenhamn och bemärkts i Parie, genomdrifvits medelst en mängd olagligheter. Så till exempel hade man köpt röster för 12 speciesthlr pr st Evans (Zekopan) uttalade en äronisk lyckonskan till att man slutligen tycktes skola lyckas i att få valets erkännande uppskjutet. Presidenten gaf talaren en tillrättavisning för dutta yttrande. Rabonau sade sig af rättsliga skå! vara för et: appekof med valets godkännande och anmärkte, att dor var alldeles likgiltigt, hvad intryck valet gjort i Paris. Ablmonn — som bad huset hafva öfverseende med hans uttal, emedan hans modersmål var danskt — förundrade sig öfver, att man viile nppskjuta med valets godkännande, ocb utvecklade, att valen i Slesvig skulle baft en vida gynnsammare utgång för de danska slasvigarno, om valkretsarna baft en annan indelning. Dolröds uteblifvande vid valet bade oj förändrat dettas utgång. Baudissin (augustenborgare) förnekade, att valkretsarnes indelning haft någon inverkan. Han tog al-onledetdet augustenborgakr partiet i försvar för da beskyllningar för brist på tyskt sinnelag, som fromställis mot detsamma inom pressen. Scbworin talade för uppskoi med valets godkännande och anmärkte, att mot detsamma åter nya protester anmälta. Resultatet af denna debatt blef, att parlamentet uppsköt med godkännande at Ahlmanus val, ulls det upplysts, om Dolröd deltagit i valet. Men nu förklarar Berlingske Tidende, att Dolröd ej tillhör den valkrets, för hvilken Ahlmann valts, utan en sydligare, och att, om Åfven Dolrods 200 valmän deltagit och atgitvit Bina röster åt de tyska kandidaterna, Ahlmann likväl skulle ha högre rösteval, än dessa våda tillsammanstagnal! Romanbibliotek. At Europeiska Följetongen ha n:ris 8 och 9 utkommit, innehällanle Berättelser at I IV. I nionde häftet afslutas dessa berätteiser, hvilka obestridligen äro ekrifna med talang och en ätven för qvinlig penna vanlig sinhet. Nästa arbete, som kommer att i foljetongen intagas är: Mugby Föreningsstation, julberättelser at Charles Dickens, och andra. At Idun har ingåvt n:o 10, innehållande fortsättning på de liflige skrima berättelserna I Parisiska Kärleksätveatyr af Stahl, öfver szatining. Aksked. K. Mit har d. s sistl Februari uppå derom gjord ansökning, beviljat kommis sionslandtmätaren i Westmanlands län F. Litt sked srån kommissionslandtmåtare