Göteborgsposten – 8 mars 1867, sida 3

maka, s. Malm, fivude 4 21 si-I. Januari sin guldbrö!lvpstest i Jakobstad. Från Danmark. Sistl. Söndag på morgonen afted i Köponbamn den äldste af Danmarks konstnärer, histuriemålaren, etatsrådet J. L. G. Lund etter en längre tids opasslighet : den höga åldern af nära 90 år. Han var född 1777 i Kiel, der hans sader var blomstermålare. letter att na studerat målarekonsten i Köpenhamn och Dresden begaf han sig år 1800 till Paris för utt vidare utbilda sig under den berömde David. Derifrån lor han med ett flerårigt resestipendium från hemmet 1802 till Row, hvarest han utförde ein första stora komposition, öfver ett ur Iladen hemtadt ämne. Tafian ver utställd i Rom, väckte mycket bitall och flora köpare anmälte sig, men konstnären lyssnade icke ull något anbud, utan hadu fast föresati sig att visa sitt tosterlaud huru han användt sitt reseunderstöd. Taflan afgick 1807 från Livorno till Danmark, men ännu innan krig var förklaradt, kryssade engelska kapare omkring på hafvet och det fartyg, som hade nistoriemålningen ombora, blef uppbringadt, fördt till Plymouth och kondemneradt. Här såldes taflan rtill danske konsuln för 1,800 rdr sv. Konsuln inberättade saken till danske geueralkonsuln i London, som godtgjorde honom för den utlagda summan och förgäfves, utan att någonsin erhålla svar, inberättade saken till kommerskollegium i Köpenhamn. Generalkonsuln lärer sedan ha försålt taflan för 6,000 rdr sv., till hvem vet man ej, men Lund fick omelleriid aldrig en skilling för detta sitt första konstverk. Hau qvarstannade dock i Rom och målade der bl. a år 1810 sin i kongl. malningsgalleriet befintliga stora tafla: Grekerna lemna det brinnande Troja med byten och fångar. Utsigterna blefvo dock allt mörkare och mörkare i Rom, hvarföre konstnären samma år nödgades återvända till såderneslandet. der han en tid bortåt uppehölls med sagra löften och måste försörja sig med att måla porträtter. Uppbragt öfver ett sådant behandlingssätt lemnade han 1815 Köpenhamn och afreste till Rom, besluten att aldrig återse det otacksamma fosterlandet. År 1818 sammanträffade han i Florenz med danska målareakademiens preses, kronprinsen Christlan Frederik, som öfvertalade honom att återvända till Köpenhamn, der han blifvit utuämnd till professor vid akademien, och år 1819 anjände han i sällskap med Thorvaldsen åter ull Danmark. Nu erhöll han tack vare sin höga beskyddare fullt upp att göra och målade i Kristiansborgs slott de berömda stora taflorua: Solens tillbedjan, Forntida offerscen under Odins regeriug. Kristendomens införaude. Processionen viu Kristi Lekamensfesr (an:) dande den katolska tiden) och Nattvarden (antydande protestantismen). Derjemte hur hans siitiga penel lemrat otaliga anudra mästerstycken, alla, säger ou hans biograt, genomgjutna al den renhet i stilen, som är det mest karakteristiska i hans arbeten, af den korrekthet i teckningen och det djupt kristliga allvar som höjt bonom till en utmärkt plats inom den danska konsten. Han var riddare af Dannebrogen och Dannebrogsman. Vid en festmåltid, som d. 24 April 1861 at konstnärer och konstvanner gas ull ära för denne konstens senior, utnamndos han al konungen till etatsrad. — Vid den konstnärskarneval. som igår afton gafs å Kasinoteatern i Köpenhamn, skulle hela lokalen vara dekorerad i kinesisk stil, muntrationer och på teatern framställda ecener voro kinesiska, ja, sjeliva mneiken skulle vara arrangerad ä Ja chinois. Fastlagsmändag-. säger en dansk tidning, gynnades af det herrligaste väder, som hade lockat en stor del at stadens besolkniag utom stadsportarna och det var isynnerhet till det lilla vänliga Valby sOMm man vallfärdade. Kapar -vagnar, spårvagnar och omuibusar förde från tidigt på morgonen menniskor i mängd ut till Frederiksberg, hvarest det var fullt som på en sommardag. De vanliga sastlagsbruken, 5 såsom utklädda med spar bössor törsedda barn tiggande på gatorna m. m., uteblefvo heller icke, lika htet som det i högsta grad störande sedvanliga uppträdet vid uppgången till Börsen. Som bekant roar man sig den dagen med att trän höjden at börstrappan utkasta slantar, hvilka under ett förfärligt enmult och ofta blodiga scener uppfångas al de nedanför i hundradetal församlade uppväxande medlemmarne af köpenhamns pöbel.