Göteborgsposten – 7 mars 1867, sida 2

att blifva handlande, men gossens håg låg åt helt andra ämnen. Åpmannen, hvars namn vi tyvärr ; äro : ulltade att uppgifva, rådförde sig med lärare vid akademien, och sedan de ullstyrkt att låta honom blitva konst när bereddes honom fritt vivre samt något understöd at prinsessan Sofia Albertina medan bon jelde. Qvarnströms lärare bletvo Hasselgren Och Wesun. — Är 1829 erhou han plato a professor Bystroms atelier, kort etter att denne var äterkommen från Itallon, och här började han ati modellera. Hans första törsök, Amor, vann akademiens förnämsta pris. År 1836 erhöll han stipendium för resa till utlandet. Han kom till Rom, Fogelberg blef hans lärare, och denne trigjorde honom fran det Westinska maneret. Han tillboragte 6 år utomlands, och hemkommen blef han ledamot at akademien sor de fria konsterna samt eler ett års förlopp v. professor derstädes. Vid återkomsten derifrån blef han utnämnd ull professor vid akademien och 1853 ull dess direktör. Under tjensuedighet tillbragte han en del af aren 1854—55 ånyo I Rom. Sedan dess har han, såvidt vi veta, utan afbrott utölvat sina befattuangar vid akademien. Konstnärens förnamsta verk aro: Uller; luuna; Måleriet, Bådhuggarkonsten, Byggnadskonsten och Ropparstickeriet, ennedider i bränd lera, uppsatta på akademiens för de iria konsterna hus; Esaas Tegnörs staty i Lund; Hvilan i öknen; Neapolitansk siskargosse (i national museum), Berzeili stat) Å Berzeln park; Badande tickor; Iduna, bortröfvad at Thjasse; Sergel; 4 st sLinnebiluor al hblementerna i relief; byst al Gustar Wasa; Engeldorekts staty i Örebro; medaljoogporträvt ar lAune på monumentet vid Råshult; byst ar Fredrika Bremer (nu utställd å lotteri-expositionen i konstakademiens hus). — Dessutom har Qvarnström lemnat många arbeten, hvilka icke blifvit uttorua i marmor eller brons, såsom Martyrerna, L-ke som hjefper Höder att sigta på Balder, m in. Ädethet, måtta, renbot och tlärdlöshet utmärkte den bortgängnes verk liksom hans person. Gevärsfragan. Nya Dagl. Alleh. berattar, att gevarskomiten, som vid hittills verkställd protskjutning at olika gevärsmodeller funnit Kemington-geväret sina medtäflare obestridligen otverlägset, dock annu någon tid torde komma att uppskjuta det definitiva beslutet med förslags atgitvande, rörande uvilket slags insanterigevär bör för svenska armens beväpning antagas, hufvudsakligen på grund derat att rustmästareu Hagström lär 1 dagarne lägga sista handen vid uliverkningen af en gevarsmodell tör laddning med kopparpatroner, nvilken sages hafrva ullvunnit sig kännares synnerliga uppmärksamhet, såsom med det nyssnämnda geväret i alla afseenden tullt jemnförligt, bäde hvad tätning, styrka, vigt, enkel mekanism och snabbskjutaing beträffar, och i sista hänseendet blitvande detta vili och med ofverlägset, hvarjemte detsamma beräknas kunna tillverkas för ett pris, med 5 6 rdr pr gevar undorstiganae det för Komingtongeväret fordrade. Åuslag till artilleriverkstäderna. K. M:t har d. 8 sistl. Febr. tillåtit, att af den i armöförvaltningenus arulleri-departement hbesint iga behålluingen för sorsälda tygoch ammunitions-eflakter, ett belopp af 15,000 rdr må få användas dels för verkstädernas anordning och utvidgning i och tor tillverkning af grötfre krigsraketer, dels till försök med dylika projekt lor. Försäljning af gevär. K. M:t har d. 8 sistl. Febr. bemyndigat armå-torvaltningen att ull de ekarpskytetörenmgar, som sadant åstunda, atyttia kronan tulhöriga fhintiärgevär till nedsatt pris at 3 rdr stycket. verldsutställningen i Paris. Bland de många ollka förebråelser, som man riktat mot utställningskonuten, ar näppelsgen någon mera obillig än den, att hvimiten ej visat sig ullräckligt demokratisk och att den, såsom det påstås, icke tästat tillräckligt afseende vid arbetarnes iutressen. Man hade nemligen väntat, att arbetarne skulle erhålla fritt tillträde på en bestämd dag i veckan, Detta kommer ej atv ske. Men häri bar man endast dragit tördel at ett erfarenhetsrön trån utställningen är 1855. Huru gick det neml. då gratisuagen? Arbetarne utebletvo så godt som alldeles trån utställningen eller voro åtminstone den dagen vida mmdre representerade än annars. De utgingo neml. och med rätta från den forutsättningen, att under gratisdagen en så stark trängsel skulle uppstå ölverallt, att de blott skulle tå se föga eller intet, och de föredrogo derlor ati vid andra uder bescka utställuingen. En sådan grausdag skulle dessutom endast kommit pariserTA 11 ST od AA Ds