Göteborgsposten – 25 februari 1867, sida 2

Från Utlandet. Inom hela Unger råder ett ofantligt jubel med anledning af don kejserliga skrifvelsen om den ungerska författningens återupprättande. Då inom Underhuset i Pesth den vigtigaste punkten i det kongl. budskapetupplästes, så lydande: I betraktande af den ungerska riksdagens högtidliga förklaringar med afseende på garantierna för den gemensamma monarkiens säkerhet och fasthet må våra farhågor lörsvinna, och vi begagna derför med glädje tillfället att återupprätta Ungerns författning, likasom vi tör detta ändamål fastställa en ansvarig ungersk ministör— då denna punkt upplästes, sade vi, helsades den med så starka eljenrop, att uppläsningen flera gånger måste afbrytas. Detsamma var fallet med de slutord, i hvilka regeringen uttalar sin tasta förväntan om, att Ungerns trogna folkstammar skola för framtiden vara bland kronans fastaste stöd och ej allenast visa sig redo att försvara den heliga Stephanskronans land, utan äfven skynda till kamp, då det gäller att försvara hela monarkiens integritet. Då grefve Jul. Andrassys utnämning till ungersk ministerpresident förkunnades i Underhuset, reste sig hela det Deakska partiet och utbrast i länge ihållande entusiasmerade eljenrop, i hvilka många medlemmar af den radikalare venstern deltogo. Uela staden Pesth var med anledning af förtattningens högtidliga återupprättande prydd med fl ggor och grönt. Då den bekante parlamenisledamoten och selkledaren Franz Deak utträdde ur parlamentsbyggnaden, blef han af den utantor samlade folkmassan helsad med jubel. Om aftonen var staden rikt upplyst, och genom de större gatorna rörde sig ett lågt fackeltåg, som studenterna gålvo till Deaks äna. Efter ett tal af studenternas ordf. tackade Deak och erinrade den akademiska ungdomen om, att fäderneslandet skulle för framtiden göra stora anspråk up å dem. Derpå begaf sig tåget under patriotiska sånger och eljenrop till grefve Andrassys palats. Då denne kom ned för att tacka, lyfte de närmast stående studenterna honom upp på sina skuldror, i hvilken ställning han höll ett längre tal till den församlade mängden, som af tidningarne anslås till 50,090 personer. Andrassy har med samtliga de andra ministrarne begitvit sig tillbaka till Wien. Både Underoch Öfverhuset ha valt deputationer, hvilka skola tacka Konungen. Under det Osterrike, hvars regering nu äfven bemödar sig om att ställa sig väl med de andra provinsbefolkningarne, sålunda, ändtligen qvitt från Venetien, åvägabragt fullständig försoning med Ungern, för att återupprätta kejsardömets storhet och verldshistoriska ställning, i det europeiska statssystemet, vill Preussen på inga vilkor ställa sig väl med den skandinaviska Norden, utan äflas med all makt att häruppe skapa sig ett Venetien. Preussen glömmer, att det för det verkliga Venetiens skull endast kunde besegra Osterrike. Såsom Venetien blef en Akilleskäl för Osterrike, kan och skall Nordslesvig bli det för Preussen, om detta länge tredskas. Den i denna fråga ärliga och någorlunda klarsynta Köln. Zeit. återkommer nu till sina varningar, med anledning af valens utgång i Slesvig. Bladet säger, att härigenom en helsosam lexa gifvits åt de fanatiska partikularisterna i Slesvig-Holstein, hvilka på sin tid lögnaktigt påstodo, att hela Slesvig ända till Kongeån skulle rusta för augustenborgaren Friedrich VII, fastän de nu ej vilja veta af, att en omröstning skall företagas i Nordslesvig med hänsyn till fredsfördraget. Det heter vidare: ÅÅfven den preussiska regeringen har hittills uppskjutit omröstningen, fastän hon är långt skild från ärelösheten att vägra uppfyllandet af fördragsenliga förpligtelser och städse förklarar sig beredd att vilja företaga omröstningen, dock med undantag af Als och Dyppel som hon förbehåller sig. (Detta är just knuten). Parlamentsvalen i Nordslesvig hafva — säger bladet — såsom det vill synas emot regeringens vilja atvetydigt gifvit tillkänna, alt folket vill fortsarande vara danskt. Regeringens anhängare och augustenborgarne räckte hvarandra endrägtigt handen för att bekämpa danskarne, och så vidt man kan se, har det hvarken saknats löften eller agitationer af alla slag. Man har äkvenledes sörgäfves begagnat alla möjliga konstgrepp i valtörordningen, genom hvilka tyska och danska distrikter blandades tillsamman. Hälften af de slesvigska valen har det oaktadt utfallit till förmån för danskarne. 200,000 siesvigare skola i det tyska riksparlamentet bli reprosenterade af danskar. Till denna Köln. Zeits. ledande artikel