Åtlantiska kabeln och longituden. Skilnaden emellan longituden för England och Amerika har hittills endast blitvit beräknad efter från England utsända vetenskapliga expeditioners iakttagelser under åren 1849, 1851 och 1855. Femtio kronometrar fördes tre gånger i hvardera riktningen öfver Atlanten. Den antagliga telräkningen vid resultatet af dessa expeditioner var ,oo-delar al en sekund. Detta värde var, ehuru ullräckligt för alla praktiska ändamål, likväl icke tilltredsställande för den astronomiska vetenskapen efter dess nuvarande förfinade behof. Då derföre framgången at den atlantiska kabeln lemnade telegrafisk torbindelse emelian England och Nordamerika, beslot man att under ledning af d:r B. A. Gould begagna sig af detta medel för att erhålla ett mera noggrannt värde för longitudskilnaden emellan de båda kontinenterna än hittills erhållits genom kronometerobservationerna. kKgenheterna i de metoder och apparater, hvisna anvande for att begagna kabeln, ha gjort sättet att medelst densamma bestämma longituden mycket olika mot det som begagnas vid landtelegrafer. Dessutom hade man att öfvervinna andra hinder, hvilka gjorde framgången särdeles wifvelaktig, liksom nya orsaker till missräkningar måste undanrödjas; men tack vare d:r Goulds erfarevhet och ihärdighet, ha alla dessa svårigheter blifvit öfvervunna, och märkvärdigt noggranna resultater erhållits. Det an tagliga felet i beräkningarne inskränker sig till 4100-delar af en sekurd. Måhända skall det lemna läsaren en tydlig id om den noggrannhet, som ligger i denna uppgift, ifall vi säga, att vid måtandet af ett atständ, som är omkr. 300 svenska mil, den antagliga miss