Göteborgsposten – 19 februari 1867, sida 2

Utsprid icke lösa rykten! I N. Dagl. Allehanda läsas följande reflexioner, i hvilka vi fullkomligt instämma: Att icke utsprida lösa rykten är något, som hvar och en borde göra till en orygglig regel för sig, och likväl är man i allmänhet så benägen att kringföra rykten, hvilka mången gång äro nedsättande eller rent af skadliga för dem, som de gälla, och för hvilka man ofta, ja oftast, icke har någon annan grund än att det säges så. Från dessa allmänna betraktelser öfvergå vi nu till ett specielt slag af rykten, som egentligen är föremålet för denna lilla uppsats. Huru ofta hör man icke, särdeles i sådana kritiska tider som dessa, ryktet beställsamt omtörmäla, att den eller den firman, den eller den affärsmannen är på vippen att göra cession? Det är så intressant att hafva något att berätta, och derpå skyndar den, som tått höra nyheten, att i sin ordning sprida den, utan att ega den minsta kännedom om den nar någon grund eller ej. Det är mot detta lättsinniga, ja straffbara, kringförande af dylika rykten, som vi ville varna. Krediten är affärslifvets rot, och ingenting kan vara ömtåligare än denna. Eubbas tron på en affärsmans förmåga att uppfylla sina förbindelser, så blir den gifna följden den, att han råkar i