Göteborgsposten – 16 februari 1867, sida 1

Att vara i hvar mans mun, anses, då det gäller en på litteraturens eller konstens himmel sig plötsligen uppenbarande stjerna, icke som något obehagligt, utan tvärtom. Lord Byron, en af vårt århundrades ryktbaraste, men också egenkäraste författare, utbrister i sin biografi med naiv sjelfförnöjelse: ÅJag vaknade en vacker morgon och fann mig vara en ryktbar man! Helt annat blir det dock, om jag genom en eller flera moraliskt straffvärda handlingar gjort mig till det allmänna samtalsämnet inom ett helt samhälle, hvars rättmätiga afsky jag genom dessa nesligheter ådragit mig. Då bör en dylik morgonstund vara så lagom rolig. Och så har väl äfven fallet varit med den olycklige, hvars skamlösa bedrifter antyddes i senaste Lördagsnumret af denna tidning.