Göteborgsposten – 14 februari 1867, sida 1

Article Image
—— — ——d— c— a — sartyget stött på vid Bragensgrund och att besättningen dervid omkommit. D. 4 d:s dref i närheten af Bragensgrund en dosa i land, innehållaude åtskilliga skeppsdokumenier, hvilka med all sannolikhet tillhörde samma fartyg. Enligt dessa dokumenter skulle fartyget vara skonerten Louis de Geer, Elfström, hemmahörande i Marstrand och stadt på resa från hemorten till England med last al hafre. I Strömstad ämnar man arrangera 3:ne soirber å societetssalongen, hvaraf behållningen skall tillfalla stadens fattiga. Den första af Soirterna skall gitvas såsom i dag, d. 14 dennes. Hög alder. Tjörns och kanske hela Bohusläns äldste invånare, enketru A. C. Billström, har d. 4 sistl, Jan. aflidit på Röa, 97 år, 1 månad och 18 dagar gammal, efterlemnande afkomlingar ända till 4:de led, nemligen barnabarnsbarnbarn. Hennes ene son, den 66-årige borgmästaren Billström i Lund, är för närvarande ledamot i första kammaren, och hos den andre sonen, possessionaten Billström på Röa, har hon tillbringat de senaste decennierna, derunder hon ända till de två sista åren varit ovanligt rask och kry. I sin ungdom lär hon varit ovanligt verksam och sig i respekt sättande, hvilket afven kom väl till pass då hon, blifven gift, under storsillfiskets lifliga tider ensam skötte en större handelsrörelse, under det mannen skötte trankokerierna för en stor handelsfirma i Göteborg. Genom denna verksamhet grundlades en törmögenhet, som, ehuru delad, ännu är märkbar i slägten. Från Nordslesvig. Vårt ena gårdagstelegram bragte oss den glädjande underrättelsen, att vid de i förgår anställda valen i Slesvig till Nordtyska föorbundsparlamentet uti ev af valdistrikten det danska partiets kandidat, godsegaren Ahlmann frän Als, blifvit vald. Utgången at de andra valen i Nordoch Mellanslesvig känna vi icke. Hr Ahlmanns seger är egnad att öfver hela Norden väcka odelad glädje, emedan den ådagalägger, huru manligt och fast det danska sinnelaget är hos nordslesvigarne, och dermed äfven bevisar, att dessa åro oryggligt beslutna, att ej låta sig lockas från sma nordiska bröder. 1 ett bref, intaget i Tilläggsbladet n:o 3 till Nordisk Tidskrift, läsa vi följande orienterande upplysningar rörande denna sak: I början af denna månad blef det bekant. att preussiska regeringen indelat Slesvig i fyra valkretsar, men så bestämda, at någon sannolrkhet kunde finnas för genomdrilvandet al en tysk kandidat i de tre kretsarne. Under det nemligen gränsen för den första, nordliga valkretsen går temligen rakt tvärsö!ver landet, således ivnefattar uteslutande danska trakter, och den 3:dje valkretsen innefattar de sydöstra delarne (Svanso, Dänisch-Wold och Hätten-Amt), som äro rent tyska, är den mellanliggande delen icke skild genom en tvärlinie, hvarigenom skulle uppstå en ytterligare valkrets med afgjord dansk majoritet, utan på längden, så att 2:dra valkretson innefattar de östliga delarne från Abenra ned mot staden Slesvig och den 4:de de vestliga delarne från Töndern ända till Eidern. Man väntar, att i dessa båda kretsar de sydliga tyskt sinnade delarne skola öfverrösta de nordliga danskt sinnade. Det är likväl icko så alldeles asgjordt (såsom det visat sig). De tyskt sinnade äro splittrade i flera partier: preussiskt sinnade, augustenborgskt sinnade och ett s. k. Meilanparti, hvaremot danskarue äro eniga. Det är derför mycket möjligt, att de danska kunna lyckas genomdrifva sin kandidat, alsingaren Ahimann, anföraren för de 47 depute:ade till Berlin (hvilket ock skett). Mindre utsigt finnes till att få den danske kandidaten Dethlesen Leegard vald i den vestra kretsen, der både den frisiska marsken (från Gotteskrog till Husum) och de plattyska Eiderstedtarne äro tyskt sinnade. I den nordliga kretsen bar amtmannen i Haderslev Kier, förut i dansk tjenst, derefter ifri ausustenborgare och nu lika ifrig preussar ansträngt sig om att viuna befolkningen och för detta ändamål rest omkring i kretsen och hållit möten — något som varit de danska kandidaterna rent af förbjudet. Han har dermed gagnat den danska saken; ty upp ärksamheten och ifvern har väckts hos befolkningen, och hans försök att ställa sig in hos valmännen ha öfverallt tillbakavisats med vrede och hån, hvaremot alla beslutat rösta på mjölnaren och godsegaren Hans Kryger från Bestoft, en af vetaranernå från striderna inom ständerförssmlingen före 1848, som det året, då den upproriska regeringen sammankallade en landsförsamling i Rendsborg, hade mod utt infinna sig och slunga henne och hennes anhängare orden -menediska förrädare i ansigtet. Blir ej omröstningen för—————

14 februari 1867, sida 1

Thumbnail