Göteborgsposten – 7 februari 1867, sida 3

ÄTskadlig för Amerikas utveckling och civilisation, ty partikrig af denna art förvilda sin:nena och förgifta demokratiens ädla delar, tills den slutligen böjer knä för någon dagssapinlonene halsgud. någon med folkets vilja j utsedd oinskränkt Cesar. A Times innehåller angående upproret på iKreta ett nytt bref från sin korrespondent i sAÅthen, hvilken anses vara särdeles pålitlig. Enligt honola vill det synas som dn frivilliga uå ön äro stadda på hemtärd och att de turkiska myndigheterna ej lägga hinder i vägen derför, fastän de dock icke tillåta någon upprorisk kretensare begifva sig från ön. Kor resp. menar, att upproret nu endast kan förlängas under vintren såsom ett slags stråtröfveri, under det att den allmänna meninger är, att våren skall mäktigt understödja turkarnes operationer och sätta de ottomanska samt egyptiska trupperna i stånd attlägra sig på de höga betesfälten och derigenom kringgå samt beherrska alla de vigtigaste passen, hvilka nu sätta så många svårigheter i vägen för deras framåtskridande.-Grekerna, säger han, kunna icke fördrifva turkarne från tästningarne, skyddsmakterna vilja icke, ty de hatva vigtigare affärer att sysselsätta sig med, och Greklands kredit är ej sådan, att någon finansiel uppgörelse (som dock är nödvändig) är möjlig med det nuvarande regeringssystemet i Hellas. Det är likväl möjligt, att, om Ryssland wäder aktivt upp, upproret skall åter uppblos sa, i trots at vestmakternas sträfvanden efter att hindra det. Dock står en sådan möjlighet i beroende af händelsernas utveckling i Turkiets andra kristna provinser. Såsom en intressant vägledare i afseende på dessa sonare må följande utdrag ur de -Nittheilungen, som det geografiska sällskapet i Wien utgifvit rörande Besolkningen i det europeiska Turkiet. Det heter häri: Då Rumenien och Serbien, som äro nästan alldeles sjelfständiga, icke tagas med i räkningen, utgör folkmängden i det europeiska Turkiet 10 millioner innevånare, inclusive de nyligen invandrade tatarerna från Krim, Tscherkessien och Kaukasus, hvilkas antal uppgår till c:a 300,000. Af dessa 10 mill. äro 7 mill. kristna och 3 mill. muhamedaner. Till de sistnämnda höra, förutom osmanerna, största delen af albaneserna samt de bulgariska och bosniska familjer, hvilka efter sitt fäderneslands eröfring ötvergingo till Islam. Att den muselmanska befolkningen, oafsedt de på aldra senaste tiderna omtalade invandrin garne, snarare atän tilltager, är ett bekant faktum, emedan den naturliga tillökningen genom öfvervigten i de föddas antal öfver dödsfallen är ytterst ringa hos muhamedanerna, och emedan den utomordentliga tillökning, som förut uppstod genom öfvergången till Islam, förvärfvandet af slafvar och införandet af krigsfångar, alldeles upphört. Bland de 3 mill. muhamedaner finnes det, enl. en noggrann beräkning, 700,000 egentliga turkar eller osmaner, hvilka äro till största delen samlade på några enskilda punkter. Utanför Konstantinopel finnas ännu osmaner endast il det östra Bulgarien, i paschalikatet Adrianopel samt här och der i Thracien och Macedonien. I Konstantinopel öfverstiger antalet knappast 200,000, i Adrianopel med tillhörande distrikt kan det ej sättas högre; i det östra Bulgarien ku na äfven 200,000 anses för det riktiga antalet, och i de öfriga delar ne af det europeiska Turkietlefva c:a 100,000. Man kan räkna osmanerna till de utdöende folkslagen i Europa; om man hade säkra uppgitter om födda och döda, skulle man kunna noggrannt bestämma den tidpunkt, då de skola vara utdöda i Europa. Bland de öfriga folkslagen är den slaviska den talrikaste, om man anser bulgarerna för en gren af densamma, omedan på den kommer mer än hälften af betolkningen. Slaverna bestå al 4 mill. bulgarer, 1,100,000 bosnier och kroater samt 400,000 serber. Efter slaverna komma grekerna med 1,200,000, albaneserna med 1 mill. och vallacherna med 400,000. Återstoden utgöres al armenier, tscherkesser, zigenare, judar, tatarer och andra smånationaliteter. De nyaste statistiska förhållandena på Balkanhalfön uppgifvas sålunda: halson utgör 11,029 qv. mil med 16,572,000 innevånare, hvaraf på Grekland komma 925 qv. mil med 1,330,000 innev., på det europeiska Turkiet 6,510 qv. m. med 10 mill. inv., på Rumenien 2,476 qv. m. med 4,050,000 inv., på Serbien 998 qv. m. med 1,100,000 inv. och på Montenegro 93 qv. mil med 92,000 invånare. I Frankrike är allt stadt i görning och afvaktan pi hvad som skall ske d. 14 Febr., då kamrarne skola öppnas. Kejsaren rådgör flitigt med personer ur olika partier, men är tystlåten som vanligt och låter ej utförska sig. De reaktionära söka att trubba udden på hans reformer och de liberala att ytterligare hvässa lem: sjelf står han stum och lugn mellan de olika partierna, för att öppna munnen, då han inner tiden Jäglig. Det må derför vara oss tillåtligt att icke vidare fästa oss vid de tumm mm AAA!