Göteborgsposten – 5 februari 1867, sida 3

i e, men alla de bruk, som i England göra dessa institutioner fullständiga, hafva lemnats åsido. I England blifva de fles dagens vigtiga frågor, innan de komma inför parlamentet, fullständigt undersökta och diskuterade å offentliga och enskilda möten, på hvilka den politiska materielen förberedes uti alla dess stadier. Då en medlem af Underhuset kommer till Westminster eger han redan en omfattande kunskap ang. alla de ämnen, som skola sys ta parlamentet, ty han har redan många gånger t: om dem inom församlingar och vid middagar, och han har derjemte diskuterat dem på de klubbar, han råkar tillhöra. I Frankrike deremot hör den deputerade, som kommer upp i kammaren, ingenting mer at politiska fejder, än hvad han ser i sin tidning; och han har aldrig haft något tillfälle att göra sig bekant med den allmänna meningen eller att genom förberedande öfning lämpa sig för tribunens stora batalj. Församlingsrätten är derför grundvalen för en representativ regering. ö Napoleons åsigter angående den stora tidssörödelsen med adressdebatten tyckas ej hafva undergått någon förändring. Han säger neml. i samma artikel: Fastän engelsmännen alltid samvotsgrannt iakttaga de ceremoniska formerna, förlora de likväl icke sin värderika tid på sessionens förberedelser; och omröstningen angående adressen är en ändlös kamp, i hvilken hvarje talare uppreser mot sin motståndare alla de sinnrika hårklyfverier, som förefinnas i den synonyma ordboken. Ett stort folks politik bör klart bestämmas; och det parti, som ej kan triumsera gonum annat än tvetydiga medel, är dock svagt. Det har obestridligen sitt stora intresse att se, huru en sådan man som Napoleon IIT ej är sina ungdomstankar otrogen, utan återkommer till desamma vid en tid, då naturer af underlägsen ordning se friheten endast i en obestämd grå färgton. La France vill veta, att redan i första senatssammanträdet skall inlemnas en interpellation angående den utländska politiken och särskilt i afseende på de tyska angelägenheterna. Det påstås i politiska kretsar, att ut rikesministern fått af kejsaren i uppdrag, att svara i den orientaliska frågan; Rouher skall svara ang. Frankrikes ställning till Tyskland och Italien. Inom lagstiftande kåren skall en särskild bänk anvisas åt ministrarne, hvarigenom onekligen dessa få ett visst anslående utseende af konstitutionel solidaritet. Rörande den nya tryckfrihetslagen erfar man med bestämdhet endast det, att kejsaren för hr Baroche, då denne ötverlemnade honom det färdiga förslaget, uttalade sin stora tillfredsställelse ötver den riktiga uppfattning, bvarmed hans idåer äro i förslaget återgifna. . Ett af Napoleon om Österrikes nye premierminister fäldt yttrande visar, huru stora förhoppningar kejsaren sätter till v. Beust: bå Beust blifvit minister, började Österrike! ega skuggan at en statsman; en tid förblef denna skugga i mörkret, men hon har nu börjat afteckna sig i bestämdare konturer; i dag visar hon tillochmed en form; låtom oss hoppas, att den äfven skall ba en kärna. Den långa stiltjen i Österrikes inre utveckling tyckes nu skola lemna rum för en snabb och liflig rörelse i alla riktningar. Försoningen med Ungern är ett faktum, så att Beust tyckes skola få sin önskan igenom, att regeringen skall kunna öppna det inskränktare riksrådet, stödd på denna försoning. Beust har ätven en plan färdig till biläggande af författningsstridigheterna i monarkiens vestra hälft. Det utomordentliga riksrådet skall, heter det, bli öppnadt med en proklamation, hvari åt de olika slaviskttyska kronländerna utlofvas de mest liberala politiska institutioner efter den ungerska förlattningons mönster, för att bringa monarkiens båda hälfter hvarandra så nära som möjligt. 1 de ministeriela tidningarne fästes uppmärksamheten derpå, atv det tyska partiet i Österrike, genom att opponera mot det utomorsentliga riksrådet, skadar sig sjelf mest, emedan det här i alla fall skall få ett tillfälle att genom esin öfverlägsna iutelligens häfda sim politiska betydelse, medan det måste duka under för slaverna, om det inskränkes till uttalanden på provinslandtdagarne. Samtidigt med författnivgsreformen arbetar regeringen i Wien med genomförandet af väsentliga förbättringar i landets förs varssystem. Den österrikiska militärkomitän, som håller sina sammanträden under krigsministern Johns ordförandeskap har föreslagit omfattande lörskansningsoch sistningsanläggningar både längs Böhmens norra gräns och i hela det adriatiska kustdistriktet. Armkens omorganisering och förseende med nya skjutvapen går raskt framåt; genom ett nyligen utfärdadt kejserligt dekret har det österrikiska artilleiets indelning ombildats efter preussiskt mönter. ÅÄfven i handelspolitiken rör Österrike vå sig, i det att det inledt nya underhandingar om lättnader i handelsförbindelsen med Schweiz och Italien. Kronprinsen af Italien väntas d. 10 Febr. ill Wien, beledsagad af ett särdeles talrikt ch lysande följe, hvaribland äfven general Jialdini skall befinna sig. Prins Humbert ånker uppehålla sig några dagar i Wien och tlägger derpå ett besök hos sin tante kejsa innan Anna (kejsar Ferdinand I:s gemål och otter till konung Victor Emanuel I af SarTP 7 oo 0 a oh