Göteborgsposten – 5 februari 1867, sida 1

En Qvinnas ed. Roman af M:rs Henry Wood. Han fann dem utan svårighet, men det tjenade honom ej till mycket. De voro ett par dumma tölpar, som egde jemnt och nätt så pass vett att de kunde sköta sitt dag liga arbete hos mjölnaren, men ingenting vidare. — Ett lackeradt skrin med förgyllda märken utanpå? Derom visste de ingenting; mylord tillsade dem att lasta på sakerna, som lågo på stranden och föra dem upp till slottet och det gjorde de. Det var ej troligt att något skrin kunnat komma bort. — Men jag säger er, att det kommit bort, sade mr Lydney. Då ni lyftade det på kärran och sedermera togo det ur kärran samt buro in det i slottet, måste ni ha märkt det. Det var ej något skrin af vanligt utseende och mycket tungt. : Karlarne kunde i alla fall ingenting erinra sig. De buro visserligen sjelfva upp sakerna, men lade ej märke mera på den ena än på den andra. Mylord hade sjelf följt kärran åt. ) Forts. fr. N:o 29.