En ganska märklig upplysning meddelade grefve Hamilton, beträflande Sveriges kredit i utlandet. Förliden höst hade han besökt Paris för att negociera ett tillfälligt lån för riksgäldskontorets räkning. Samtidigt vistades der lånenegociatörer för sju andra stater. Om grefven varit bemyndigad att upptaga ett större lån, så hade det kunnat erhållas på fördelaktigare vilkor än som fordrades af de nyssnämnde staterna, helt enkelt derföre att långilvarne hade sig väl bekant att de lån som Sverige upptagit ha blifvit använda till produktiva ändamål. Det ifrågasatta lånet kunde dock icke erhållas emedan summan var fört liten. Gretven antydde att den svenska krediten kunde skadas, men han förteg att regeringen alls icke haft någon befattning med statslånens upptagande. Grefven hade kunnat tillägga, att resultatet af hans resa blet anskaffandet af en blancokredit, som riksgälds