Göteborgsposten – 28 januari 1867, sida 2

Fran Ilufvudstaden. Vid ansökningstidens utgång till den efter kyrkoh. Afzelius, lediga komministersbeställningen vid Hedvig Eleonora församling har endast bataljonspredikanten F. T. Ehrling anmält sig som sökande, — En at Stockholms äldre aktade embetsmän, ofverinspektoren i jernoch metall vägen Lorenz Lindblad, har sistl. Onsdag aflidit, 72 år gammal. — En tör åtskilliga år sedan i Stockholmslifvet mycket bekant man, hr C. A. Lampa, har sistl. Onsdag i en ålder af 70 år aflidit. Han var först viktualiehandlande, sedan arrangör af folknöjen af mångahanda slag och till sist vågskritvare vid viktualievågen, hvilken sistnämnda tjenst han skött med pålitlighet och ordningssinne ända till sin död. — Norrlands Gille firade d. 18 d:s sin högtidsdag. Till sällskapets afgående sekreterare, d:r E. Sidenbladh, öfverlemnades såsom minnesgåfva ett dyrbart skrifställ af silfver. — Sällskapet W. B., som hatt bestånd ända sedan år 1828 och nu består af omkr. 1,000 medlemmar, ötverlemnade i Onsdags åt sin sekreterare och sin skattmästare, hrr F. Ekbom och J. P. Lindborg, hvarsin större silfverpokal med inskriptioner. — Stockholms ensk. bank har i Thorsdags nedsatt diskonton för vexlar på längre tid än 3 månader från 7 till 6 2 procent och räntan för lån utöfver 3 månader från 7! till 7. Diskonton tör 3 månaders vexlar är 6 proc. och räntan för lån på 3 månader 6!(3 procent. . — I bref från Stockholm till Östgöta Correspondenten läses bland annat: När man om morgnarne i dagningen går förbi den delen af Operakällaren, som ligger åt Gustaf Adolfs torg, får iman se en mängd qvinnor komma med kyadsamma steg från skilda håll, bärande nagot sorts matkäril i banden och närmande sig Operakällaren. De stanna i förstugan till operakallarens kök, hvilken förstuga är belägen emellan teaterns stora förstuga åt Gustaf Adolfs torg och ingången till operakällaren, under den förgylda hästen. De fatiiga qvinnorna komma ofta i sådan mängd, att de stå långt utåt torget. Hvad vänta väl dessa arma varelser på, med sina bleckoch stenkrukor i händerna samt blicken fästad på glasdörren midt fram i förstugan? Svaret derpå kommer inom kort. En å glasdörren befintlig lucka öppnas nemligen, och ett fruntimmer framsträcker inifrån köket sin arm och emottager genom luckan af den närmast stående qvinnan en stenkruka; inom några ögonblick öppnas luckan åter, och egarinnan återfår då sin kruka, nu innehållande mat. För hvarje gång fruvtimret öppnar luckan, framräckes emot heune tjogtals armar. För en ringa afgift få neml. fattiga köpa så kallad söfverblifven mat. Ibland finnes litet mat och många hungriga, och följden blifver då den, att många få återvända hem med tom kruka och åito mage. 1 de flesta fall finnas hungrande barn i hemmet, som med begärliga blickar vänta på modren och matkiukan. Kommer modren hem med mat, stråla barnens ögon med sattjgdomens lystmätua glans, och do uttrycka sin tacksamhet med glädjerop ; men i motsatt fall råder en sorgsen tystnad bland barnen, och modren går möjligtvis tram till spiseln, för att framdra