Göteborgsposten – 26 januari 1867, sida 3

(ilais-Bizoin, Bethemont och Magnin, hvilka alla äro af enskilda angelägenheter förhindrade från att insinna sig. De franska tidningarne meddela en ny och ötverraskande underrättelse om preussiska regeringens afsigter med det danska Nordslesvig. Enl. denna skall det vara grefve Bismarcks mening att tillåta en omröstning i Slesvig till söder om Flensborg, men med de tvenne vilkoren, att denna del af Slesvig endast skall förenas med konungariket genom en personalunion, och att konungen af Danmark skall för den nya nordslesvigska statens del tillträda det under Preussens ledning bildade nordtyska förbundet. De franska tidningarne uppgifva, att underrättelsen kommit från Köpenhamn, men danska Dagblader förklarar, att det ej har sig bekant, att i den danska hurvudstaden ens något rykte cirkulerat om en dylik lösning, hvartör bladet tror densamma snarare sorskrifva sig från Berlin. Bladet uppträder på det bestämdaste mot en sådan tolkning at Pragerfreden, hvilken i sjeltva verket skulle göra Preussen i H i mar al venstern saknas, neml. Garmer-Page till herre i Danmark och skapa en ny tvistefråga mellan Skandinavien och Tyskland. Kunde det lyckas Preussen, slutar Dagbladet, att genom ett stycke af Slesvig tå makt öfver Danmark och att genom det lilla storhertigdömet Luxemburg göra sig på samma sätt till herre öfver Holland, skulle derigenom de tyska eröfringarne från 1866 så en så ansenlig tillväxt, att Preussen snart ej skulle mera ba någon motståndare att frukta. Planer af detta slag visa bäst, huru töga sanning det är i Preussens vädjan till nationalitetsprincipen, hvarmed det sökt bedåra andra länders allmänna mening. Makt, eröfring — det är Preussens verkliga mål, med nationalitetsprincipen, så länge den låter sig begagna, mot densamma, såfort den icke passar längre?. En annan version i afseende på omröstningsfrågan är den, att den slesvigska kustbanan skall af strategiska skäl förblitva preussisk. Omröstningens gränser skola då blifva mot söder Lögumkloster, mot öster jernbanan, mot vester Nordsjön, eller inalles 20 qvadratmil, hvarjemte Danmark skall förpligtigas att lemna vissa garantier. På dette sätt skulle Daumark beröfvas alla städerna i Nordslesvig. I trots af de faktiska uppgifterna, att ungdomen i Nordslesvig begifvit sig in på danska området, för att undgå utskrifningen till preussisk krigstjenst, påstår den preussiska Kreuzzeitung träckt, att vutskrifningen i Elbhertigdömena törsiggått på det mest glädjande sätt. Tidningarne från Preussen meddela nu äfven, att de nordtyska staterna antagit det preussiska förslaget om nordtyska förbundsförfattningen. . Preussiska regeringen har lemnat ett afslående svar på en från Frankfurt ingången petition om eftergift af den påbjudna kontributionen. I Rom skall man hafva upptäckt ett? hemligt legitimistiskt sällskap, hvars mål är att störta kejsar Napoleon och Victor Emanuel samt återinsätta de italienska dynastierna! från tiden före 1859. Hos en hr Corderon säges man halva funnit en mängd vigtiga papper, hvilka troligen skola väcka stort upp-sende både i Paris och Florens. Det säges, att ej så få biskopar deltagit i dessa agitationer. I underrättelserna från Kreta råder lika stor förvirring och motsägelse som hittills. På samma gång som det berättas, att kölden hejdat alla fientligheter på ön, bringas budskap om lysande segrar från Athen, under det att notiserna från Konstantinopel påstå, att insurgonternas hufvudstyrka ännu alltjemt står i den befästade ställningen vid Selinos och attsj deras taktik går ut på att undvika hvarje ammanstötning med de osmaniska trupperna, för att hålla upproret vid lit tills våren, vid hvilken tid de hoppas, att en följd af resningar i Grekland skall ansluta sig till upproret på Kreta. Greklands regering har som bekant indt utomordentliga sändebud till makterna, för att antagligen tala till förmån för Greklands sak gentemot Turkiet. Bland dessa gesandter afgår ätven en till Washington, och yttrar en transk tidning med anledning häraf: som man ser, finnes det bland dessa missioner en, hvilken vittnar om den verksamma del, som en allägsen makt börjar taga uti händelserna i Medelbafvet, en makt, hvilken hittills systematiskt hållit sig utanför dej. europeiska angelägenheterna. Det har på senare tiden talats om den ifver, hvarmed de amerikanska konsulerna, i förening med ryska agenter, uppträdt vid olika iillfällen uti städerna I vid de grekiska farvattnen. Åtsändandet ats en grekisk gesandt till Washington tyckes visa, att denna inblandning burit sina frakter, i och att den grekiska regeringen med rätt elser orätt tror sig kunna i påkommande fallj! lita på verksamma sympatier hinsidan atlantiska hafvet. l va — — —C—ä—