Senare Post. Ett nytt och fullständigare telegram meddelar ott mera omsattande utdrag ur kejsar Napoleons skrifvelse till statsministern Rouher om författningsreformen. Det heter deri: Redan under flera år har jag rådgjort med mig sjelt, om våra statsinstitutioner uppnått tullkomlighetens gränser, eller om icke tvärtom nya förbättringar borde införas. Härigenom uppstod en beklaglig ovisshet, som bör upphöra. Hittills har ni,hr minister, måst modigt kämpa i mitt namn, för att tillbakavisa olägliga tordringar och öfverlemna åt mig initiativet till nyttiga retormer, så fort tiden derför syntes mig vara inne. Nu anser jag det vara möjligt att gilva kejsardömets institutioner hvarje utveckling, som de äro i stånd att mottaga, att gifva den offentliga friheten en ny utvidgning, utan att den makt, som nationen anförtrott mig, derigenom utsättes för någon fara. Den plan, som jag för mig sjelf uppgjort, består i att förbättra de ofullkomligheter, som tiden uppenbarat, och att låta de framsteg inträda, som ötvereasstämma med våra seder. Ty att regera, är att begagna den vunna erfarenheten och förutse tramtidens behof. Adresstörhandlingen har ej ledt till der önskade resultatet, den har deremot på flera sätt satt den allmänna meningen i lidelselull rörelse och föranledt ofrukt bara debatter. Den skall derför atlösas at interpellationsrätten. Alla ministrarne skola representera sin förvaltning intör kamrarne. Pressförseelser skola uteslutande höra under domstolarne. Föreniagsrätten skall ordnas på nytt. Jag skakar ej den jordmån, åt hvilken. temton års lugn och välstånd gitvit sasthet. Jag gör endast mitt förhållande till de stora statskorporationerna ännu innerligare, i det jag genom lag medgifver borgarena nya garantier och i det jag slutligen sätter kronan på den byggnad, som rests af den nationala viljan. Från Paris skrifves d. 18 d:s: Den franska regeringens blåa bok, hvilken innenål